Aftonbladet – 4 februari 1856, sida 1

agan a varan, men var en ioljd af de stora förändringar, som vidtogos vid en mängd af våra jernbruk, der man i stället för att tillverka s, k. tyskt smide började att med allvar lägga sig på förfärdigande af s. k. ståljern, hvilket i utlandet betingar vida högre riser och lemnar en större nettobehåll ; än jern efter den garala metoden. Vattenbrist under en längre tid af smidesperioden bidrog derjemte att minska jerntillverkningen. Dessa orsaker förklara tillräckligt minskningon i 1854 års jernexport. Beställningar från atlandet saknades dercmot icke, utan voro lessa snarare större än under de föregående åren. Också ökades utförseln af stål ifrån 7,627,840 år 1853 8,577,600 I år 1854, Deremot utfördes år 1953 af spik 12,288 skeppund, men år 1854 I tt 0.735. Bland de varor, i afseende på hvilka den vigtigaste tillökningen uti införseln egt rum, sämna vi exempelvis hvitt bomullsgarn under n:d 26, hvaraf importen under de fem nästföregående åren utgjort omkring 100.000 i nedeltal årligen, men under år 1854 stigit ill icke mindre än 1,046,225, eller tio gånger så mycket. Det är anmärkningsvärdt, att denna betydliga tillväxt skett samtidigt dermed, att äfven tillverkningen på de inhemska spinnerierna betydligt ökats. Af finare ofärgadt bomullsgarn infördes 981,824 år 1853, och 1,407,917 år 1854. Ett bland de mest slående bevisen på det gamla prohibitiva skyddssystemets förlamande verkan och det friare handelssystemets lifgifvande inflytelse på industrien är väl den af kommerskollegium härvid i förbigående anförda omständigheten, att:år 1830, det sista då hvitt bomullsgarn under n:o 26 var till införsel förbudet, tillverkades i Sverge inalles endast 127,185 I finare och gröfre sådant garn, hvaremiot år 1854, oaktact den ofvannämda ansenliga importen, denna inhemska tillverkning uppgick till icke mindre än 8,204,270 I! Af råvaran för denna tillverkning, eller bomullen, infördes år 1834 . soc oc 757,797 I. 1844 so so. os 3,210,028 1853 . . . . 9,883,572 1854 . so . . 15.013.237 Vi anföra exempelvis införseln äfven af nåara andra varor, för hvilka en betydligare tillökning i förbrukningen egt rum. Af El 1853. 1854. Kaffe förtullades . . . 11,105,185. 13,520,082. (1834 endast 3,974,316 IT) Socker (utom topp-, kandioch kak-) . . 24,706,904. 29,474,219. st st Topp-, kandioch kaksocker ov. . 502,329. — 1,383,990. hes sor ss sr ss 2 67908, — 123.705. Salt co.cc oo tunnor 251,577. 401,283. Hudar . .o soc so BB 2,0538,627. 4,376,567. Ul. 1,573,270. — 2,564,:27. Den betydliga importen af raffineradt socker har nästan uteslutande egt rum ifrån Nore, i följd af de särskilta tullförmåner den ockanta i Fredrikshall anlagda fabriken åtajuter. Införseln af denna vara har nemligen onsamt från Norge utgjort 481,800 I år 1853, samt 1,3153.016 år 1854. Af samma vara hade 649.512 år 1854 exporterats, hufvudsakligen till Finland. Af det införda saltet uppgifves endast 23,342 tunnor såsom under iret åter exporterade, När man likväl erinrar sig den betydliga utförsel af salt, som unler hösten 1854 egde rum till Finland och ryskahamnar, synes denna uppgift nog låg, och man torde således kunna antaga, att en lel af denna export undgått tullverkets behandling. . Af de icke mindre lärorika uppgifterna ansående Sverges utrikes sjöfart under år 1854, jemförd med den under de föregående åren, anföra vi här endast, att de till Sverge från utrikes ort ankomna fartygen, hvilka är 1845 endast utgjorde 5630 om 246,763 läster samt 1853 hade uppgått till 7269 om 320,743 läster, år 1854 stego till 10,648 om 418,615 läster. Af dessa voro Fartyg. Läster. Svenska . . . . 6093 om 183,066:.7 Norska. . 1620 129,199. Finska . . . o. 1339 18,924 Andra utländska . 1596 87.426. Det låga lästetalet för det jemförelsevis hös ga antelet af finska fartyg intygar, hvad man ifven vet förut, att största delen af dessa fartyg endast utgjordes af båtar eller smärre farg. Detta är väl ock egentliga anledningen att totala tillökningen för året uti lästetal icke synes motsvara den betydligare tillökningen i fartygens antal. De från Svergo till utrikes ort afgångna fartygen, som år 1845 utgjorde 3699 om 115,207 läster och 1853 åter 7053 om 339,898, stego 1854 till 10,574 om 422,168 läster, af hvilka 6212 om 183,156 läster voro svenska. De med last ankomna fartygen hade år 1854 ökats med 1701 och deras lästetal med 42 procent i jemförelse med förhållandet år 1853. De med last afgångna hade ökats med 2989 och deras lästetal med nära 23 procent: Vid jemförelsen mellan svenska och utländska faryg finner man, att i afseende på de ankomna lastade fartygens lästetal tillökningen för år 1554 utgjorde för de svenska 35 procent, för de norska 44, för de finska 78 och för ans dra utländska fartyg 43 procent, samt i afseende på afgångna lastade fartyg åter för de svenska 34 procent, för de norska 19 och för andra främmande fartyg (utom finska) 46 pro 45: cent, hvaremot lästetalet för de med last af-gångna finska fartygen utvisar en minskning at 04 procent i jemförelse med föregående iret. Af en meddelad tabellarisk öfversigt af svenska handelsflottan finner man, att denna vid 18354 års slut utgjordes af 2783 mätta fartyg. om 118,148 lästers drägtighet, hvilket itvisar, jemfördt med uppgifterna för 1853, en minskning i antal af 43, men en tillökning i ästetal af 3022. Vr förbehålla oss att framdeles få återkomma till några af de betraktelser, hvartill den nnehållsrika berättelsen gifver anledning. tenn AL Danmarks ställning,