Aftonbladet – 31 januari 1856, sida 3

till d. 19 klara dagar; från d. 20 till d. 27 äfvenledes, men vid sydl. eller vestl. vindar regn eller snö; mot månadens slut kallt och vackert. Növember månad. Från d. 1 till d. 11 falla vig sydl. eller vestl. vindar regn eller snö; från d. 12 till d. 18 likaledes; från d. 19 till d. 26 kallt ock häftig blåst; under de sista 4 dagarne mycket våekert. December månad. Från d. I till d 4 klart och vackert; från d. 5 till d. 18 snö och storm, men vidi nordlig eller nordostlig vind kalla dagar; från d. 19 till d. 26 stormigt; från d. 27 till årets slut reg eller snö. — Wellingtonia gigantea. Som bekant är upptäcktes för några år sedan i östra delarne af Kalitornien ett jättelikt barrträd, åt hvilket den engelske botanisten Lindley gaf ofvanstående betecknande namn. Det förekommer i Sierra Nevada, som utgör Kaliforniens gräns mot öster. Vägen från. Murphy Camp till trädets växtort är af särdeles ojemn beskaffenhet. De tre sista milen stupa brant. nedåt till en verklig vildmark, betäckt af tallar, granar, arbor vite och andra barrträd. Der på em enda, fastän stor fläck af 200 acres vidd befinna sig alla hittills upptäckta individer af detta resliga träd, hvilka uppgå till ett antal af 100. En d:r Winslow berättar att Lagham, egaren till denna trakt, mätt ett träd, hvars diameter vid roten var 40 längre: upp. 10! och längd 150; ett annat träd säges uppgå till 450.. Detta sednare, som nedfallit, är brändt ihåligt, så att den ihåliga stammen beqvämt kan beridas af häst och karl ända till en längd af 200155. Vi gingo, skrifver nyssnämnde Winslow, sämtlige genom en lång sträcka in i stammen; dock hade nära kronan ett stycke af stammen fallit in och tillspärrade gången. På ett ställe stå tre stammar nära hvärandra, som om de vore planterade. En annan enormt stör stam delar sig på en höjd af50—1007 i trenne stora upprätta grenar, af hvilka hvar och en dock reser sig 300! högt. Veden utmärker gig deraf, att när den nyss huggits, synes den helt hvit, men blir shärt rödaktig och, utsatt längre tid för luften, dunkel som mahogny, men är mjuk och förgänglig som Cederns eller granens. Barken afviker dock mycket från andra barrträds. Nederst på stammen är den tjock, tätt liggande intill veden ochpågot elastisk. På några ställen är den 187 tjock och närmast att förlikna ;vid den yttre fibrösa beklädnaden på en kokosnöt. Ungefär 150 från marken är Iidenna bark på lefvande träd blott 2 tjock: Detta träd är äfven i ett annat, mera vetenskapligt hänseende, särdeles intressant, emedan det är en af de få gamla växtarterna, hvilkas ålder man med säkerhet, genom ett omedelbart räknånde af årsringarne, kan fastställa. Lobb och Lindley hade på grund häraf uppskattat trädets ålder till 3000 år. En annan mycket ryktbar botanist, nordamerikanaren Asa Gray, undersökte ett stycke af stammen, som afskars 25 fot öfver marken och sedermera exponerades i Philadelphia, och anses till följd af antaglige sannolikhetsberäkningar att denna Wellingtonia uppnått ca ålder af endast 2066 år. . Zz Detta jetteexemplar af vegetativ produktionsförmåga har i de sednare åren varit föremål för en rm ARVRORRORRRRROROOROVRROOORAORAOOXX— V