Aftonbladet – 31 januari 1856, sida 1

STOCKHOLM, den 31 Jan, Allmänna uppmärksamheten har, på. sednaste tiden hufvudsakligen och nästan uteslutande varit fästad på de yttre förhållandena, så väl: på den stora europeiska konflikten.som ock på den möjliga roll Sverge skulle kunna komma att spela under de konjunkturer, som uppstått genom de nuvarande europeiska förvecklingarne. Att det steg vår regering. tagit i den yttre politiken, traktaten med vestmakterna — det må. nu. ha. större, eller mindre politisk betydelse . och: vara ett tecken till. verkliga sympatier för vesterns sak eller endast af om-. ständigheterna framtvingadt — dock utöfvat ett visst lugnande inflytande i afseende på de farhågor för en rent afinnationel politik, som på sednaste, tiden hade uttalat sig — det kan icke misskännas. Men högligen bedrager man sig, om mån från den något minskade allmänna ängslan och oron vill sluta till ett växande förtroende till regeringen. Regeringen hår insvept sina verkliga tänkesätt och planer i. ett mystiskt och tvetydigt dunkel och det torde vara förlåtligt om man medkännedom om det sätt, hvarpå stora konjunkturer förut blifvit begagnade, hyser tvifvelsmål om regeringens kraft och vilja att begagna de närvarande omständigheterna till vår fördel så som det borde och kunde ske från en energisk och verkligt nationell regerings sida. Dessa farhågor bestyrkas ännu mera om man under den stiltje; som för ett ögonblick uppstått i den yttre Tolitiken, kastar en blick på de inre förhållandena. Man kan. icke neka att det råder mycken toro.i-afseende på. den inre politiken, en stor I obelåtenhetmeddennas riktning: under. den korta tiderymd, som förflutit sedan sista riksmötets afslutande. Efter att med knapphändigt motiverade veto hafva affärdat: de, fålagförslag i-progressiv riktning, om hvilka ständerna med möda lyckades förena sig, men deremot: beredvilligt skyndatatt gifva gällande kraft åt andra af reaktionär fysionomi och anda, har man, sorgfälligt undvikande att taga iniativet i någon lagreform af framåtskridande syftning, i stället. velat lagstifta på egen hand, inom: sitt-eget. fridlysta oraråde. Fräkteriiw af denna: lagstiftningslust: och lagstiftningsförmåga ha sednast visat sig i en ny