Aftonbladet – 30 januari 1856, sida 3

a ov TS GG dd vv Ar oc PR I Buenos Ayres har af lagstiftande församlingen exporttullen blitvit höjd för hudar från 2 till 3 , för salt kött från 3 till 5 , för tagel från 2 till 3 samt för kreatur, slagtboskap, till 10, och hästar till 6 . Deremot har . rättigheten att upplägga varor blifvit utsträckt till alla handelsartiklar. FEAR : (Insändt.) Om den blifrande bangården inom hufvuistaden. Af den petition rörande jernvägsanläggningarne;-som Stockholms stads magistrat och borgerskap nyligen ingifvit till: Kongl. Maj:t, finner man med tillfredsställelse att de förvaltande myndigheterna erna kostnadsfritt upplåta icke allenast tillräcklig och tjenlig plats för den bangård, som i hufvudstaden bör anläggas, utan äfven den tomt-areal, hvaröfver jernvägen kommer att inom stadens område utsträckas Förberedande undersökningar i detta fall hafva redan blifvit vidtagna, och man lärer företrädesvis ha fästat sig vid tvenne lokaler såsom de enda, hvilka böra komma i fråga: Röda bodarne och qvarteret Sperlingens backe inom Ladugårdslands församling, samma qvarter som för närvarande upptages till en del af det beryktade tegelslageriet (hvilket, inom parentes sagdt, aldrig bort få krypa in så der midt i staden). Bangårdens förläggande på den sednare platsen lärer med värma omfattas af den man inom administrationen, som så ofta visat sig ega en klar blick och på samma gång nog kraft att genomföra sina reformerande förslag till det allmännas bästa. Redan detta ger anledning till förmodan att denna plats är den lämpligaste. En dylik lokal bör, såsom magistraten och borgerskapet först nämnt, vara tillräcklign. Ganska riktigt: detta är hvad som i främsta rummet måste afses. Då man dagligen erfar de stora olägenheterna af vår hufvudstads hopgyttring i byggnadsväg, ser det ena hindret efter det andra möta, när man önskar utvidga lokalerna för handeln och trafiken, så är det en ovilkorlig fordran vid nya byggnadsföretag att man, varnad af det förflutna, icke låter blicken bvila endast vid det närvarande, utan framför allt: med stadigt mål skådar in i framtida förhållanden. Tillräcklig för kommande tider blir alltid den här ifrågavarande, platsen icke allenast för det närmast afsedda ändamålet, lokomotivers, vagnars, passagerares, varors samt kommande och farande åkares och landtmäns herbergerande och rymmande, utan äfven för alla de enskilta byggnader, hoteller och andra bostäder, som spekulationen kan finna för godt att uppföra. Tillräcklig är och blir den, då den obebyggd. sträcker. sig med en ansenlig-bredd från Gref-Turegatan ända ned till ändan af Norrlandsgatan och kan utvidgas upp emot Ladugårdslandstorget och Nybrogatan, hvad som dock troligen icke skall behöfvas, äfven för den allra aflägsnaste framtid. Att platsen vid Röda bodarne icke skall lemna ens det utrymme, som beqvämligheten för det närvarande fordrar, långt mindre det som för framtiden måste påtänkas, skall hvar och en annan inse än den auktoritet, hvilken, i stället att utvidga det ända till lifsfara trånga Hötorget, nyligen satt en bom för all reform i den vägen. Tjenlig skall ock den plats vara, som af magistraten och borgerskapet utlofvas: Såvida man härunder inbegriper en lätt tillgänglighet, ett fördelaktigt läge för varutransporten, torde ej heller i detta hänseende någon tvekan böra uppstå vid tanken på platsen inom Sperlingens backe. Kommer bangården att förläggas der, så skall — enligt förslaget — en liten bana derifrån nedlöpa till Nybrohamnen och således gifva stationen samma fördel som finns i afseende på den vid Röda bodarne ifrågasatta, hvarest för öfrigt också urochilastning komme att ega rum. Men nämde fördel visar sig i afseende på Ladugårdsländsståtionen betydligt öfvervägande, om man besinnar att den. ligger fri och öppen för handelns pulsåder från Skeppsbron, Stadsgården och hela Saltsjön, oberoende ar landforsling på egnå fordon eller en sådan äfventyrlig strömsättning som den vid andra platsen. Vidare torde dei ligga vigare till för all den landtmannaskara, som genom Roslagstullen öfver Nya vägen och genom Norrtull strömmar till Hötorget. helst om Stakens gränd — hvad som i alla händelser vore behöfligt och ytterst lätt verkställbart — förlängdes att möta den blifvande utsträckta gatan från Norrmalms(f. d. Packar-) torget, hvilken just inträffar vid ifrågavarande föreslagna bangård inom qvarteret Sperlingens backe. Och kostnaden? Den ena platsen är obebyggd utefter hela den sträcka, som är behöflig, och långt derutöfver. Den andra åter har en mängd hus, som måste inköpas och rifvas för att lemna ett någorlunda hjelpligt utrymme och icke stänga eller hindra passagen öfver Kungsholmsbron. Att helt och hållet förinta vattenkoml munikationen med Ullsunafjärden: kan väaldrig komma i fråga! Men förutsatt att platsen vid Röda bodarnie vore afröjd och tillräckligt rymlig, hvilka stora kostnader skulle ej sedan nedläggas der i fyllningar och pålningar för grunden, och hela bangården kanske ändå taga farväl från dagens ljus oci nedsjunka 1 djupet! På andra stället åter fihnes redan en grund, på hvilken kan byggas utan dylika stora kostnader och utan en dylik risk. Att upphjelpa en i handelsvägen mindre gynnad del af hufvudstaden, hvilken i öfrigt har en god framtid för sig, torde väl ock böra tagas i betraktande, när derjemte det allmännas fördelar tyckas vara så öfvervägande. ED SO RE ERo 1 tEEINES SRK ent BER). ARE BI AE VG