KHonument öfrer Carl XI. Vi omnämnde för några dagar sedan ett rykte, att Svea garde, med HK. H. Kronprinsen i spetsen, ämnade utfärda en inbjudning till officerskårerna vid de öfriga regementena att tillika med sig bidraga till uppresande af ett monument öfver Carl XII vid Fredrikshall. Detta rykte har nu bekräftat sig, såsom man ser af följande af Svenska Tidningen meddelade generalorder af den 31 December: Sedan den minnessten, som blifvit upprest på det ställe, der en af Srverges hjeltekonungar, Carl XII, stupade, blifrit genom de många besökandes åstundan att tillegna sig något minne af den store hädangångne, vida mer än af tidens hand så förstörd, att föga spår af densamma i dess ursprungliga skick nu mera återstår, och till följd häraf Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, i egenskap af öfverste i kongl. Svea lifgardet, jemte detta regementes sekundehef, å offieerscorpsens vägnar, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att få inbjuda armens öfriga officerscorpser till deltagande i uppresandet af ett monument på samma plats, der denne för svenska krigareäran så dyrbare konung slutade sitt bragdrika lif, har Kongl. Maj:t, som med nådigt välbehag låtit sig föredragas ifrågavarande förslag, i nåder tillåtit, att denna kongl. Svea lifgardets inbjudning må inom armåns regementen och corpser eirkulera. Inbjudningen är undertecknad af H. K. H Kronprinsen och af öfverste Möllersvärd samt daterad den 30 November 1855, Carl XII:s dödsdag. Den lyder sålunda: En af Sverges hjeltekonungar, Carl XII, föll på brödrafolkets jord, vid foten af de murar, hvilkas tinnar han hoppades snart bestiga, i spetsen för de tappra skaror, som hans trogna folk, i pröfningens hårda dagar, utan knot förmådde anskaffa. Intet minnesmärke pryder nu det ställe, der han föll, och visar vandraren, hvarest Carl XII uppgaf sin stora anda. Skall svenska hären längre dröja att resa ett minne för en krigshjelte, som, mer än någon af våra framfarna konungar, burit svenska namnet, hedradt och stort, till vår verldsdels yttersta gräns? Det regemente, som af lyekan är så gynnadt, att dess anor uppgå till de fält, som mottagit Gustaf Adolfs blod, till det, som bevittnat en af Carl XI:s lysande bragder, samt der hans son flätat sina skönaste lagrar, vid Narva, Clissow och Holofzin, har trott sig på denna dag, dunkel oeh sorglig i våra håfder, böra uppmana svenska vapenbröder att ställa i minnets ljus en enkel stod till Carl XII:s ära. Svea lifgardets officerseorps inbjuder härigenom, med konungens nådiga tillåtelse, sina Yapenbröder inom svenska hären till deltagande i uppresandet af deana ärestod. Sjelfva ärestoden skall, efter föreslagen ritning, blifva gjuten i jern, i götisk stil, och