Vattenkur och anläggning derför i Söderköpigg. Äunu är det en vanlig företeelse, att det årligen väramde antalet af patienter , som med förtroende omfatta och anlita valtenkuren, företrädesvis eller nästan uteslutande blott under sommarmånaderna befolkar äfven dem kuranläggning, som hittills ensam står lika tillgänglig alla årstider. Detta fel, att inskränka kuren till dessa månader, är en följd af föreställningen , att vattenkuren skulle vara alldeles otienlig urder den kalla årstiden, eller åtminstone då mindre verksam och välgörande, ytterst besvärlig, obehaglig och farlig. Men denna föreställning är alldeles falsk. Väl är det sannt, att vattenkuren i ällmänhet med såväl största beqvämlighet och behag, som med förmånligaste verkan genomföres under de månader af året, som ha en medelvarm lufttemperatur; men jeraför man den heta sommaren med den kala vintern i detta hänseende, då visar sig det för de flesta oväntade förhållande, att den förre är förmånligare alltid endast för ett mindre antal olika sjukdomar ; vintern deremot fi ett vida större. Till den sednare sjukdomsklassen, den för visterkuren egnade, höra isynnerhet sjukdomar med fel -ktig, blodberedning af svaghet i matsmältningsorganerna, hvitsot, seminalflöde, bysteriska och bypocbondriska lidanden, likasom hela hären af nervåkommor med föreming af svaghet oeh retlighet. — En bvar skall finna detta naturligt och begripligt, om han erinrar sig den olika inverkan på hans eren varelse, han erfarit af det motsatta atmospheriska tillståndet. Hvem kände sig icke mattad, förslappad, till lynnet nedstämd under de heta sommardagarne , som höllo honom i beständig svettning ; då deremot i den friska, kraftiga vin terkölden hans matlust höjdes liksom bans puls och alla hans organiska forrättningar vunno förstorad lifaktighet och verksamhet, bans sinnen skärptes, hans själ vann munterhet och energi — isynnerbet öm han främjade den organiska värmens utveckling genom kroppsrörelse, hvartill kölden manar och ger lust: hbvartill bettan tvertom gör obemägen och! nästan ofermögen. Orsaken härtill är dem, att då hud och lunga lefva i vexelverkan med den tätare, oeb följaktligen på Syre rikare vinterluften först och främst deras functioner styras och smart likaså den af dem till ster del beroende blodbildningen ; blodrörelsen i kärlen, d. v. s. blodomloppet och den inre erganiska värmeutvecklingen nödvändigt förstoras, emedan denna sistnämnda beror af blodets rikare införlifning med den syrehaltiga luften. Hvilken tidsförlust, hvilkem oerhörd förlust för belsan föranledes ieke alltså af en fördom, som gör, alt den stera bär af sådana sjuke, för hvilka vintermånaderna utgöra just den förmånligaste kurtiden, ieke blott ieke begagnade dessa, utan I stället föredrager den för dessa sjuka otjenligare högsommaren eeh till dess koria lopp vanligen inskränker sin kurtid. Katorligtvis, förutsätter en större vattenkurs anlilande om vintern tillfälle att genomföra den vid en med bebörigt afseende på em sådan vinterkur, inrättad anläggning. Och delta är hvad Gverige nu eger i den, som vid S:t Ragnhi!ds bruan i Söderköping utur en vanlig helsobrunn, med den torfligaste utst; , under tidem från 4849 mu växt upp, acpl. en fullständig anläggning för dem Priessnitzka vattenkuren, utbildad till en kurmetod, så emfattande, att den hufvudsakligen sammanfaller med läkekensten i dess belhet, sådan denna konst såsom maturemlig borde vara. Denna anläggning erbjuder åt patienter, vare sig familjer eller enskilda personer, sem behöfra eeh vilja begagna vattenkuren em vintern, ieke blott en mängd ljusa, glada, dragfria rum med goda kakelugnar oeh möbler, utan ock tillfälle till mer eller. mindre varma oeh alla slags kalla Gräfenbergskå bad, i lägenheter, hvilkas lufttemperatur äfvenledes kan efter behag höjas. Sammalunda lemna långa, ljusa Korridoret, värmda biljard-, gymnästikoch matsalar (den si da belägen bredvid källsalen oeh försedd med tvem ugnar) tillfälle till kreppsrörelse, behöfig isynnerhot då ki öfvermått eller oväder förbjuda puatie premene a er fri himmel. — Läkarevård meddelas, äfven under inte; Minlij 1 vå nr J. O. LAGBERG, I vansiaterdent.