Aftonbladet – 22 januari 1856, sida 2

bygger man icke gerna något hus utan att äfven tänka på dess prydlighet, och reparerar man ett gammalt, så glömmer man icke heller att här och der fästa vid ett prydligt ornament eller en vacker list. Konrad skickades tidigt till Stockholm och erhöll der en vårdad uppfostran, som föll i den fruktbaraste jordmån. Men fadern blef gammal och sjuklig. 9Sonen måste hem för att öfvertaga och fullända åtskilliga af fadern påbörjade byggnadsarbeten. Ansatt af gikten, glömde fadern snart sip ärelystnad, och sonen, glad öfver att kunna tjena och vårda sin far, glömde att påminna honom derom. Sitt tillnamn: Ungresen på Berga, fick han af sin herkuliska gestalt och sin deremot fullkomligt svarande kroppsstyrka. Tre mans börda ansågs lätt för honom, och han kunde utan annat biträde än af sina begge armar och sitt ena knä upplyfta och qvarhålla den tyngsta bakvagn, under det man fråntog, smorde och åter påsatte bakhjulen. Man berättade, att en adelsman från södra Sverge och sjelf bekant för sina ovanliga kroppskrafter enkom rest till Berga, för att göra ungresens närmare bekantskap. Omfamningen hade varit hjertlig, En hel gärdesgård hade stupat dervid ooh gärdet sett ut som om plogen nyss gått deröfver. Adelsmannen glömde aldrig denna histresa, om han också ogerna talade derom, och unga Pettersson yttrade: Ovanligt, att en adelsman ger sig till landtmätare, och ännu ovanligare att han reser så många mil enkom för att kostnadsfritt uppmäta främmande egor, men allra ovanligast är att han endast mäter dem med sin rygg. (Forts.)