— Tysk lagstiftningsvishet. Aftonbladet meddelade för några dagar sedan en framställning till svenska regeringen afSverges Rikes Ständer år 1815, hvilken gick ut på lyxens inskränkning 1 landet. Mången har säkert häpnat öfver den inskränkta uppfattning hvarom denna framställning vittnade ; men likväl, huru kloka och välbetänkta förefalla icke de statsekonomiska funderingarne af 1815, om man jemför dem med den dråpliga åtgärd, som i dessa dagar emanerat från den kongl. sachsiska regeringen, och hvilken vi gå att berätta. Den dyra tiden har i åtskilliga länder föranledt regeringarne till diverse åtgärder att söka hindra utförseln, lätta införseln, med ett ord,: att tillvägabringa billigare priser å lifsförnödenheter. Dessa åtgärder måtte ha synts den kongl. sachsiska regeringen alltför vulgära, för att hos henne finna efterföljd. Det anstod en styrelse som har sitt säte i hjertat af det djupsinniga Tyskland, att,ställa upp ett nytt system i nationalekonomien, om hvilket forntida och samtida statsmän lefvat i den djupaste okunnighet, alltintill den stund iden rann upp i en sachsisk statsmans hjerna. Kort och godt, sachsiska regeringen tror sig ha uppfunnit bästa och tillförlitligaste medlet att hålla ett folk på förknappning, eller med andra ord på svältkur. Konsttermen, lika träffande som sinnrik, heter inskränka konsumtionen. Motiverna till den ministeriella förordning, som åsyftar ernåendet af detta mål, har följande lydelse: Den genom det ofördelaktiga resultatet af sista sädesskörden föranledda relatift höga ståndpunkt som sädesprisarna uppnått, gör det fortfarande af nöden att öfverväga vidtagandet af sådana åtgärder, af hvilka man kan hoppas se en minskning inträda i befolkningens konsumtion af brödämnen. Man har dock redan tillförene funnit, att ett särdeles verksamt medel i detta hänseende är att i möjligaste måtto inskränka förbrukningen af rågbröd i annat än behörigen gammalt och torkadt (altbackenem) tillstånd, i det icke blott erfarenheten gifvit vid handen att redan för den goda smakens skull plägar af det nybakade brödet förtäras mer än som är nödigt för att blifva mätt, utan äfven genom vetenskapliga . undersökningar blifvit utrönt, att det nybakade brödet, i jemförelse med det några dagar gamla, innehåller betydligt mindre verkligt näringsämne,. På dessa grunder åläggas nu bagarne, vid äfventyr af böter eller fängelse, att icke till köpare afyttra bröd som icke är minst två dagar gammalt. Så handlar en verkligt faderlig styrelse, som samvetsgrannt vakar öfver sina undersåters väl och tillser att de ej må föräta sig på ärskt rågbröd i dessa bistra tider.