Aftonbladet – 19 januari 1856, sida 2

det snobp fick genom Thackeray en lika ny och djup betydelse, som boren, böredom social boredoma. Den förre är den. gemene, fege, ärelöse, fräcke — obeskriflige — engelsmannen, som, utan afseende på ära, sedlighet, sanning, medmenniskor, förskaffar sig penningar, inflytande, embeten, protektion, kryper och lismar sig till vhöga förbindelser; den sednare den kalle, intetsägande men mycket pratande, nervoch känslolöse gentlemannen, som städse tränger sig på folk och aldrig går sin väg, vanligen med stärkt halskrage och polissonger. kalt hufvud — för öfrigt alldeles omöjlig att närmare definiera. Det behöfs äfven Thackerays fina menniskokännedom och skildringstalang, att uppspåra, igenkänna och afmåla the snob and bore under alla former och faser i de särskildå engelska samhällsklasserna. Thackerays små sociala och familjemålningar, hvari han skildrar de oändliga varieteterna af :snobs, cch bores; höra till hans mest lyckade taflor. De äro trogna, lefvande och fina. Finess, eller rättare sagdt, urbanitet, är hufvuddygden i Thackerays satir. Han idealiserar aldrig. Engelsmännen äro sådana, som de lefva och röra sig, pladdrande, åkande, ridande, dinerande 0. 8. v. i det goda samhället. Härutinnan ligger hans förtjenst, men också hans fel. Denna fruktansvärdt, om också aldrig så delikat behandlade realitet utan. pegasusvingar, utan höjd, utan djup, skenbarligen utan känsla för de klassers lidanden, i hviika Dickens så barnsligt, så djupt kännande, så humoristiskt, så obeskrifligt innerligt och eget är hemma, tröttar, plågar och gencmkyler stundom läsaren, isynnerhet då i hans humcr det djupa pathos och don allvarliga vreden öix ver denna missbildning i den menskliga naturen tyckes försvinna. Hvem är större: Schils ler eller Goethe? Lika så trivialt skulle det klinga, att fråga: Dickens eller Thackeray? Liksom den förre icke skulle kunna skrifva en sida af Vanity fair, så skulle ock den sednare förgäfves anstränga sig, att blott en gång i sitt samhälle införa en Nelly, en Kit, en )Swiweller, — eller hvad man eljest må taga. — Vi värdera och njuta de båda Dioscurusstjernorna i den moderna engelska litteraturen, hvardera i sin egen glans. — Förruttnelse utvecklar elektricitet och kommer den att lysa. Den af Dickens och Phackerav belysta upplösningen af det engelska simhället skall; upplöst i fruktsam humus, framdrifva nya blommor och frukter. (Magaz, f, d, Lilt, d. Ausl.)