Aftonbladet – 19 januari 1856, sida 2

ginn, som den unge Thackaray då den mäktiga qvickheten slog sig lös, (på gammalt skriftställarvis) öfvermåttan beundrade, så att han äfven sedermera; då Maginn aftog irykte och rikedom, praktiskt lade i dagen sin vördnad för honom. Thackeray skref först för Frasers Magazine, och straxt derefter kritiker och essays för Times,. Han skref under. femton år, utan att blifva särdeles berömd, han skref ända till 1847, utan att hafva fått ett namn, ty hans vedertagna pseudonym, Michael Angelo Titmarsch, hade och behöll blott vanlig Mågazineoch Touristklang. År 1847 utkom ändtligen Vanity Faim; men den var för fin; för konstnärlig för publiken. Hans Chronicle of the dreamp, en-af de bästa komiska dikter öfverhufvud den engelska litteraturen har, gick temligen obemärkt genom säsongen. PerlornaiFrasers Magazine,Barry Lyndons. Yellow-plush papers; Hoggarty Diamond, 0. 8. V., lätta, graciösa, slående i kritiskt omdöme och lyckliga i humor, likasom hans Humorister sjelfva, blefvo blott delikatesser för några utvalda. From Cornhill to Cairo, utmärkt för sin träffande uppfattning af den orientaliska frågan, blef obemärkt bland vanligt scribleri. Han måste ännu vänta. Hans tid var ännu icke kommen, ehuruväl man redan gerna talade om honom. Somliga funno ingen smak i hans bitterhet, andra förklarade honom för tråkig, ännu andra kunde öfverhufvud icke med hans fysionomi. Han var dem en nagel i ögat, emedan han utan protektion gick sin egen, säkra, fria väg, emedan de redan vädrade och fruktade hans upphöjelse. Mest och populärast verkade han länge anonym i Punch; dess Snob-papers — Thackerays nu utkommande Samlade skrifter i fyra band skola för första gången fullständigt -framlägga dessa Snob-papers, — förrådde för det engelska publikum en satiriker, sådan som den, enligt några aldrig, enligt andra sedan Pope eller Swift icke egt. Gisslandet af Snobbismen,, hvilket vi i det närmaste skulle kunna öfversätta med Philisterin, men då specielt frågan är om England, med frivillig träldom under mammon och makt, under rikedom och rang, var ctt verkligt evenement. — Han belyste här för första gången de i grunden murkna delarne af den engelska karakteren och samhällsbyggnalen, genom hvilka det sedermera på praktisk väg skulle blifva bestraffadt — en mnemesis, som änny icke har fulländat sitt verk, Or