Aftonbladet – 19 januari 1856, sida 1

en betydlig summa inköpt ett helt museum, som förut varit förvaradt 1 ett kapell i nämde stad. Då inga närmare uppgifter erhöllos, var fältet öppet för förundran och för gissningar af den mest äfventyrliga beskaffenhet. Har den gamla, konstälskande staden — undrade man — till den svenska fabrikören föryttrat det för Tysklands konsthistoria så märkliga galleriet Moritzkapellet af taflor ur kölniska, frarckiska och sachsiska skolorna? Eller är det kejsarkapellets märkvärdiga skulpturer af Veit Stoss, Peter Vischer m. fl., som blifvit föryttrade? Några roade sig till och med att sätta i fråga, huruvida icke hr Soldin köpt hela Germaniska museum och dess utmärkte föreståndare doktor von Eye på köpet. Slutrefrängen af alltsammans blef vanligen: Hvad gör ke tysken för pengar! På sednare tiden fr man emellertid fått något bittre reda på saken, åtminstone så mycket, att man finner att den ärevördiga frankiska staden icke genom denna köpeaffär åsamkat sig någon outplånlig skam och nesa. Namnet Galimperti har influtit i några af de korta notiser, som utländska blad egnat åt denna händelse, och förhållandet har härigenom framstått ganska klart för dem som varit i Närnberg. och tagit någon närmare kännedom om denna stads många märkligheter af det ena eller andra slaget. Hr Galimperti är en värdshusvärd (zum rothen Ross), känd såsom gurmand och stor kokkonstnär och tillika, såsom så många andra personer i Nirnberg, samlare af och handlande med kuriosa och antiqviteter. Under tidernas lopp har hans lager af dylika artiklar, .genom upphopande af de mindre kuranta bland dem, vuxit till dimensioner af en samling, och han har verkligen på sednaste tiden haft tillstånd att magasinera en del deraf i det underjordiska Margaretha-kapellet uti borgen i Nirnberg. Man -kan emellertid lätt föreställa sig, hurudan en sådan samling skall vara och att i densamma icke röjer sig den ringaste plan och princip. Hr Galimperti har köpt allt kuriöst som han kunnat öfverkomma för godt pris,