som den större delen förhåller sig till den mindre. Afsätter man dessa förhållanden på en proportionaleirkel eller på ett pär med en gemensam axeltapp förenade och kring denna likt ett par saxskänglar svängbara slåar, så skulle man i detta enkla instrument ha ett medel att finna de nämnda skönhetsproportionerna, med alla dithörande underafdelningar och alltid noggrannt eller utan ojemnhet, öfverskott eller brist. Man skulle kunna föreställa sig att åtskilliga af forntidens mästare haft kunskap om detta mått och rådfrågat det vid sina skapelser, bland annat med anledning deraf att forntidens geometrer (så Euklides 6 boken, 30 prop.) lemnat uppgifter om sättet att på ofvannämnda vis dela en linie och kallat denna delning den gyllne eller gudomiliga. Men i allmänhet måste man väl förutsätta, att konstnärerna låtit blott af skönhetskänslan och omedvetet leda sig vid tillämpningen af detsamma. Hvad sättet att begagna detta mått angår, så står det i sammanhang med:åtskilliga reglor för de sköna konsternas teknik, hvilka icke kunna upprepas i en tidningsartikel. Vi nödgas i detta hänseende hänvisa till den skrift, som återupptäckaren : nyligen utgifvit om sitt fynd och som troligen banar sig väg till hvarje konstakademis och större ritskolas boksamling ). Rörande de flesta af de taflor, som konstföreningens sednvaste större exposition företedde, ha vi förut under årets lopp hafttillfälle att yttra oss. -Vi vilja blott tillägga några smärre anmärkningar om några af de allra nyaste taflorna. ) Neue Lehre von den Proportionen des menschlichen Körpers, : aus: einem bisher unerkanat gebliebenen, die ganze Natur. und Kunst durehdringenden morphologischen Grundgesetze entwickelt und mit einer vollständigen historischen Uebersicht der bisherigen Systeme begleitet. Von Prof. Dr Zeising. Mit 177 in den Text gedruckten Holzschnitten, Leipzig R. Weigel 1854.