här många detaljbidrag, ehuru föga vigtiga. Äfven dessaRobygders modernare vitterhet har hr A. icke förbisett och meddelar flerestädes rätt intressanta prof derpå, hvarvid vi isynnerhet vilja fästa uppmärksamheten vid den vackra balladen p. 139—143. Uti de bilagor hr A. vidfogar sin bok finner man en kort prosodi och etymologi öfver Vesterdalarnes språk samt en ordlista med öfver 400 ord och slutligen några dels nya, dels förut bekantgjorda, men: smått afvikande folkvisor, ett par med åtföljande melodier. Ordlistan har ett icke obetydligt värde, såsom utan tvifvel lemnande åt språkforskaren ex professo ett och annat bidrag till ett dialektlexikon, hvilket väl förr eller sednare skall komma till stånd. Fornnordiskan framskymtar här oförtäckt. Af hvad vi här anfört torde inses att ifrågavarande bok innehåller rätt mycket tänkvärdt för statsekonomen, menniskovännen och forskaren samt för en hvar, som intresserar. sig för sitt fädernesland och dess kännedom. Förf. har gjort allt hvad han kunnat, och det. vore rätt önskvärdt, om våra unga män, som känna sig mäktiga dertill, ville följa hans lofvärda exempel att genom anteckningar af deras i mindre kända bygder gjorda iakttagelser afbjelpa det bristfälliga uti kännedomen f vårt eget fädernesland. Huru ringa dylik. anteckningar än kunna blifva, äro de dock strån som dragas till den stora stacken. ARE VIRTANEN