Aftonbladet – 17 januari 1856, sida 1

Article Image
PRESES SS ETTER lät dörren ut till salenstå öppen, släckte det ljus han åter fört med sig ditim och satte sig i mörkret på en stol, lugnt afvaktande utgån: gen på detta nattliga uppträde. Det dröjde icke länge förrän han hörde en dyrk införas i salslåset samt hviskningar mellan flera personer utanför. Något ångerfull erinrade han sig nu, att, oaktadt all -vanlig omtanka för sin person och sin egendoms säkerhet, det läs hanvlåtit insätta i salsdörren icke var lika godt som ett annat, hvilket han kunnat få, men nödgats släppa ifrån sig, emedan:jernkrämaren Varit alldeles: omedgörlig vid prutningen: Hans ånger upplöste sig dock snart i en hjertlig förbannelse öfver den: fattige skrämaren, hvilken han ansåg för en af de snålaste varelser i verlden. De snåla hata alltid de snåla, -emedan de veta att det är af slösaren som de lefva. Ändtligen började salsdörrensakta glida inåt på sina hakar, och-en illa klädd ,mansperson med vildt utseende inträdde i salen. Karlen studsade vid anblicken af ljuskronan och de deruti tända: ljusen, men shann. aldrig hemta sig från sin öfverraskning, ty i detsamma smällde ett böss-skott; och enskula från den mörka sängkammaren slungade in-. bröttstjufven ögonblickligen från ljäsetoned i det :eviga mörkret. I Det-blef tyst i förstugan. Men efter någon stund visade sig ett annat föga vackrare 5ansigte, hvars ögon likaledesaöied förvåning stirrade mot djuskronan. -sEn nyblitt från sängkåmmaren; och: detta ansigte med .sindertill hörande kropp föll framstupa öfver den nyss förat fallne. I ; EF Det var: spindelns krigskonst. Så utbreder sig hans vid fönsterposter fästade ochi solen skimrande nät, medan han sjelf; döld inågon springa, ligger och lurar på flugan Bländad af glanseii kommer schon snart. sSpindeln störtar fram, och flugan dör. midt dblard: solljus och de grannaste färger: : : Nu hördes någon rusa utför trappan, hyarefter huset åter försänktes! 1 den djupaste tystnad. fiol Kommissarien Broden trädde. långsamt ut! i salen och, under det han ånyo laddade sitt gevär, betraktade han de begge brottslingarne,

17 januari 1856, sida 1

Thumbnail