———L vssvesee——— Gränsefrågan i Finmarken. (Ur Posttidningen.) . Uti norska provinsen Finnmarken och ffordna svenska Finland lefver, såsom bekant; ett nomadfolk,som i Norge kallas Finnar; men i Sverige och Finland. Lappar, . Dess enda egendom och enda näringskälla är renen. Utan afseende å hvilketdera landet de egentligen. tillhöra, flytta desse finnar eller lappar med sina renhjordar ifrån ett ställe till ett annat, följande härvid endast de lokala förhållan-dena och renarnes instinkt. För den finska: lappen är det nemligen ett lika stort bekof: att under sommarmånaderna med sina renar draga öfver till Norge; som det är för dem norska finnen att under vintern för sina hjopdar uppsöka bete i Finland; och dessa periodiska emigrationer hafva blifvit af så tvingande nödvändighet, att, dem förutan, denna, för öfrigt migen fåtaliga nomadstam icke kan ega bestånd i de äde trakter, der naturen förlagt dem, och dit endast undantagsvis mensklig odling förmår framtränga. Genom den i Strömstad den 2 Okt. (21 Sept.) 1751 emellan Sverge och Danmark af. slutade -gränsereglerings-traktat, stadfästades formligen detta, sedan urminnes tid bestående förhållande. 10:de af den första af de vid nämde traktat fogade codiciller bestämmer nemligen bland annat: Aldenstund Lapparne behöfva bägge Rikens land, skal det dem vara tillåtit Höst och Wår, at flytta med deras Renhjordar öfver Gräntsen in uti et annat Rike, och hödanefter som tillförena lika med landets undersåtare få betjena sig af land och strand til underhåll för sig och sina djur, då de vänligen skola emottagas, beskyddas och bjelpas till rätta, äfven uti Krigstider, hvilka uti Lappväsendet aldeles ingen förändring skola göra och allraminst skola de främmande Lappar vara i. Spa för plundring eller något slags tvång eller öfvervåld, utan alltid blifva såsom egne undefsåtare ansedde, på hvilken sida de då sig såsom främmande uppehålla. Under hela den tid, Fisland var förenadt med Sverge, tjenade denna traktat till rättesnöre förde båda folkens gemensamma för-hållanden, och äfven sedan, det afträddes, har Sverge erkänt traktateyrs. bestämmelser såsom: tillämpliga i afseende å förhållandena emel-lan svenska Lappmarken och morska Fimmarken. Oberäknadt dessa i Norge och Finlamd vistande -nomadstammar, uppehåller sig: i de så kallade Feleds-distrikterne, belägna på gränsen emellan norska Finnmarken. och ryska. guvernementet Archangel, ännw en: annan dylik stam, hvilken, i likhet med sjelfvg Handsträckan, betraktas såsom gemensam för Norge och Ryssland. Genom konventiowen: emellan dessa riken af den 14 (2) Maj, 1826: upphörde likväl detta förhållande, oh Heel-leds-distrikten delades båda maktema emel-lan. Till förmån för de ryska parne öfyverenskom man då, att den rätt till idkandeaf fiske vid Norges kuster, bvilken ditintills varit dem, såsom bosatte i de omtalade Feelleds-distrikten, medgifven, skulle. ytterligare under 6 år få af dem tillgodonjutas, hvarefter äfven denna rättighet, kosom alla öfriga, med ett enda pd undantag, geuvom protokollet i S:t Petersburg af den 13 (6) Aug. 1834 formligen upphäfdes. Det finnes således i dessa nordliga trakter så väl finska: lappar, hvilkas rätt att deltaga i fisket vid Norges kuster var bestämd genom 1751 års traktat, som syska lappar, hvilkas motsvarande rättigheter upphörde på grund af 1834 års protokoll. Under de förhandlingar som 1832 oh följande år egde rum i Wadsöe, för trdnandet af gränseförhåNandena emellan Norge och Ryssland, och hvilka ledde tilundertecknandet af det nyssanförda prookollet af den 18: (9) Aug. 1834, väcktes uf de ryska kommis-SArlerna, på grund af-dem meddelade instruk-tioner, äfven den fägan, huruvida det kunde ar.ses andamålsenligt att för framtiden bibehålla samtliga bestämmelserna i gränsatraktaten af 1751, eller ock att i denna sednare göra några förändringar, dels för att förebygga ccuighet emellan Lappmarkens; invånare vid riksgränsen emellan Norge och Win land, dels för att tillvägabringa en öfyerenskommelse om ett skyndsammare rfgörande af de tvister, som emellan bemilte gränseboer kunde yppas: Efter långvariga och vidlyftiga diskussioner härom, sammanträdde i slutet af året 1889 två norska och två finska kommis-sarier i Åbo, för att underhandla om förändringar eller tillägg till gränsetraktaten cmellan Sverge och Danmark af den 2 Okt. (21