Aftonbladet – 11 januari 1856, sida 2

— Å förslag till den efter räntmästaren och ) riddåren af K. N. 0., GQ. D. af Wåhlberg ledigva-: rande räntmästaretjenst i statskontoret har bemälde embetsverk den 8 dennes uppfört i första rummet, t. f. kongl. räntmästaren, kamreraren i riksbokslutkontoret H. Schlytern; i andra rummet, kamreraren, ! kammarjunkaren G. W. af Donner och i tredje rum, met, karte-sigillate-kassören C. Andersson. Medsö-j kande voro häradsskrifvaren i Norra och Södra Tjusts häraders fögderi af Calmar län R. Ryberg, bokhållaren i kongl. räntekammaren F. G. Engelbrecht samt krigskassören, R. af K. Danska Dannebrogsorden A. F. Lagergren. (D. B.) : — — Man öfverraskas i det officiella bladet : för i går afton af den nyhet, att f. d. lands-l: höfdingen i Jönköpings län C. G. Bergen-. stråhle, samma dag han på begäran erhöll afsked från landshöfdingeembetet vid den temligen höga åldern af 68 år, tillika blifvit, icke blott hugnad med pension, utan äfven, som det heter, upphöjd i friherrligt stånd. Denna utnämning, som träffat en person hvars stora och utmärkta förtjenster, äro för allmänheten hitintills fullkomligt obekanta, synes bevisa, att tilläfventyrs någon större promotion af upphöjelser, torde vara tillämnad för den stundande riksdagen. Hvad angår hr Bergenstråle, så behöfde han visst icke enna belöning för att stå qvar i konungsk-i hetens trognaste leder, dit han städse hört. Sin tjenstebanahar friherre Bergenstråle, efter vid krigsakademien å Carlberg idkade studier, hufvudsakligen tillryggalagt vid finska,! sedermera andra gardet, der han avancerat till major och öfverste i generalstaben, då han för omkring 20 år sedan erhöll Jönköpings mycket indrägtiga län. Såsom landshöfding har han gjort sig känd för nit och rättrådighet, samt isynnerhet såsom en skicklig poliskarl, men några utmärkta, egenskaper har man icke hört rörande honom omförmälas. För öfrigt har han icke på något verksammare sätt deltagit i riksdagsförbandlingarne eller haft den ringaste politiska betydenhet, ehuru han vid förra riksdagen en kort tid insattes såsom ordförande i ekonomiutskottet. Vi nämna dessa detaljer, icke derföre att vi fästa någon särdeles vigt vid de upphöjelser och belöningar som bestå i toma pergamentsdiplomer, utan endast af den anledning, att vi med ledsnad tycka oss af den ifrågavarande utnämningen kunna draga den slutföljd, att den bana nu är definitift beträdd, som man efter en snart 13 års erfarenhet trodde icke skulle beträdas utan med högst sällsynta undantag. I sammanhang härmed förkunnar ryktet att öfversten och chefen för Jönköpings rege: mente, hr EZ. W. Nordenfelt skulle vara kandidat till landshöfding i Jönköpings län; äfvensom att tvenne andra landshöfdingeplati ser torde snart blifva lediga, efter grefve Frölich i Södermanlands län, hvilket tros kunna blifva en lämplig reträtt för statsrådet Gripeni stedt, samt efter hr Bergenskiöld i Nerikes län, som anses komma att tillfalla kammarherren friherre Carl Åkerhjelm, ordförande i 1834 års statsutskott och derefter kommendör af nordstjerneorden samt, enligt hvad man redan vid sista riksdag allmänt omtalade, af hr grefve Henning Hamilton designerad till dennes efterträdare pålandtmarskalksstolen vid det snart stundande riksmötet. i tr — I morgon sammanträda inför hr finansministern delegerade från de olika sedelutgifvande enskilda bankerna, för att gifva sina åsigter tillkänna, om den. blifvande uniformen för privatbanksedlarne, hvilken skall anläggas från och med nya oktrojernas början år 1857. Frågan är af ganska stor betydelse i och för den större eller mindre lättnad, som beredes införandet af det af konung och ständer beslutade decimalsystemet uti penningeräkningen. Vi föreställa oss att första frågan blir om de valörer hvarå nya sedlar komma att utgifvas. Genom Rikets Ständers beslut är valören i så måtto bestämd, att den minsta blir 3 rdr rmt. Men hafva ständerna derjemte brutit med det gamla föreställningssättet om itudelningen och beslutat att de nya sedelvalörerna skola utgifvas endast med fästadt afseende på decimalsystemet och sålunda blifva för riksbanken : Sedlar å 1000, 500, 100, 50, 10, 5 och 1 rdr rmt. Det skulle vara ganska illa om privatbankarnes deputerade önskade och lyckades utverka något i strid härmed möjligen under den förutsättning, att flere olika valörer utgjorde en större lättnad för vexlingen, eller att vissa valörer, som riksbanken icke utgaf, kunde hålla sig längre ute i omlopp och sålunda komma att mindre trycka på privatbankernas vexlingskassor;, Men äfven ett annat ganska vigtigt för hållande bör härvid komma i betraktande, nemligen huruvida privatbankerna skoa berättigas utgifva alla de valörer, som blifvit för riksbanken bestämda, Då egentligen de större valörerna hafva afseende på penningeförsändningar med posten, men detta sätt, såsom olämpligt och föråldradt, genom Rikets Ständers beslut om postremisser medelst bankoattester och genom enskilda bankers bemödanden att bringa en ömsesidig vexelrörelse till stånd, allt mer och mer kommer ur bruk, så torde ingen skälig anledning förefinnas för de sedelutgifvande bankerna att utställa sedlar å större valörer än 50 rdr bko. På detta sätt blir frågan om de nya sedelvalörerna reducerad till en ganska enkel, och dessa inskränkta till trenne slag, nemligen sedlar å 5 rdr, 10 rdr och 50 rdr rmt. Måhända skall detta synas alltför enkelt, för att kunna vinna framgång. Lyckligtvis finnes dock redan uti Mälareprovinsernas enskilda bank ett praktiskt exempel på en sådan högst önskvärd enkelhet, Den andra frågan torde böra blifva om sed