mm Vi ha antydt utgångspunkten. Genom ett oförlåtligt, men dock ej obotligt fel, hå Europas statsmän varit föllkomligt okunniga om stersjön. Man har nu undersökt detta haf, man har pejlat det från norr till söder; från öster till vester; i närvarande ögonblick Hr det kändt. Det är icke längre en hägring, det är en verklighet. Detta första, ehuru till utseendet negativa resultat, är af stor betydenhet. Se här ett annat resultat: De förbundna makterna ha fullkomligt insett, att det var ganska svårt att operera i Östersjön, utan att der hafva en lokalstödjeunkt: Då man anföll Ålandsöarne och ödeade Bomarsund, var det oss lätt att inse, det man sökte erhålla denna stödjepunkt iSverge. Man ryckte Stockholm undan hotet af Bcmarsunds kanoner. Sverge borde vara erkänsamt för denna första tjenst. Sverge borde, äfven det; önska sig sina garantier. Det kunde icke mottaga dem i Orienten; det måste hafva demi sjelfva Östersjön, och det var klart, att man i annat fall ej kunde räkna på dess bistånd. Bomarsundsexpeditionen frigjorde det från e stor fara; den frigjorde: äfven passagen genom Öresund från en framtida stor fara, Detta var visserligen något. Enligt vårt förmenande var det dock icke nog. (Artikelförfattarenerinrar nå hurugsom allallmänna meningen alltifrån krigets utbrott uttalat sig derhän, att Nordens, att Europas trygghet blott kunde vinnas genom Polens återupprättande; men hurusom diplomatien, ryggande tillbaka för de befarade vådorhba af en revolutionär basis, åtnöjt sig med atti stället söka sin stödjepunkt i Sverges och Norges upprätthållande, och; till den ändan afslutat fördraget i Stockholm af den 21 Noyember, sedah Ryssland genom uppförandet af Bomarsunds fästningsverk och genom kina anspråk på hamnar i norska Finmarken gifvit tillräckliga SAHngar till grundade klagomål. Hån fullföljer derpå sålunda): Operationsbargen var sålunda funnen. Man hade genomforskat Östersjön. Sedan man, såsom amiral Napier yttrade; först hade upptäckt den, hade man ock lärt känna den. De vär ett första resultat. (7c . Man har der valt Sverge till en blifvånde operationsbas. Det åndraresultatet: Frågan är.nu: Är Sverge, såsom operationsbas, fullt tillräckligt? Äro Sverges arme och flottor, i förening med de allierades arme och flottor, tillräckliga för befrielseverket i Östersjön? Det är dettå som Tförtjenar att Utredas. Af patriotism hoppas vi att detskall vara tillräckligt. Men må man förlåta oss att vi upprepa hvad vi nyss yttrade. Vi känna flera utmärkta svenska fösterlandsvänner; vi ha omsorgsfullt tagit vara på alla de opinionsyttringar som de erfarit från gitt fädernesland. Vi ha jemfört dem med hvad som yttrats i de liberala bladen i Sverge och Norge. Nåväl! Alla äro ense, alla utsträcka fingret och peka mot Warschau. Alla säga: Man skall icke triumfera i Östersjön, man skall icke ernå freden utan genom Polen. Angtiper Polen i söder, tager Sverge vägen från norr, anfalla de engelsk-franska flottorna i cehtern, då skall Cronstadt falla, och man undertecknar fteden i S:t Petersburg. Det är icke vi som yttra detta. Vi tillåta oss icke att uppgöra krigsplaner. Vi endast upprepa hvad som yttras af de-intresserade parterna vid sjelfva Östersjön. Vi tro på detta mot Polen utsträckta finger. In hoc signo vinces In