BSORULINR FRALAR OCK VUSIal -AUDIIS tig. STOCKHOLM, den 10 Jan. En bland. de fördelar, som traktaten af! den 21 November medfört, och kanske en af de vigtigaste, är den: stegrade uppmärksamhet hvarmed Europa börjat följa ställningen och företeelserna: 1 Norden. Frukten häraf är, att man allt mer och mer kommer till insigt om de faror som .på detta håll hota Europas frihet. Den: omätliga-vigten -häraf inses. lätt af enhvar, då man besinnar det mäktiga inflytande som den allmänna opinionen, trots alla statskupper och reaktionära stämplingar, numera vunnit på staternas politik, då man ihågkommer, att det var opinionen, som, just till följd af den klara insigt hvartill den kommit om vådorna af Rysslands öfvervälde i Orienten, genom sin kraftiga .påtryckning gjorde ett slut på regeringarnes tvekan och så att säga framtvång det det pågående kriget. Också visar det sig nu, att under det diplomatien med feberaktig ifver arbetar på tillvägabringandet af en! fred, hvilken kunde så skyndsamt som möj-: ligt. göra ett slut på ett krig, som hotar att försvaga våldets och förtryckets mäktiga stöd i östern —börja folken allt högljuddare uttala, att arbetet ännu är blott halfgjordt, och att Europa ej kan med trygghet mottaga freden ochöfverlemna sig åt es värf förr än man i Norden gjort Tika mycket och mer än i Orienten. IH i En sådan öfverfygelse synes redan allmänt ha genomträngt engelska nationer; och deraf den underbara företeelsen, att detta idoga, sträfsamma folk, som så väl förstår att uppskatta och tillgodogöra fredens välgerningar, dock! iv detta ögonblick stått upp nästan som en man, yrkande krigets kraftiga fortsättande,ända till-dess on fred blifvit .ernådd som icke blott! -tillfredsställer,; det..fåfängligare begäret efter en tillfällig ära; utan äfven lemnar en säker bergen: för framtida trygghet ; i Men icke blott i England, äfven i Frankrike höja sig röster som juttala en;sådan öf-vertygelse..;:. Bland ,annatfinna vii det sednast -hitkomna, numret af Sitele.en uppsats risdenna syftning, ned öfverskrift: ,Hvarsäro vi? Hvad böra Vigöra ?. Författaren visar sig visserligen sväfva i ett visst dunkel angående en och. annan. omständighet här i Norden, men deremot har -han gjort sig: gans ska väl redå för den ryska östersjömaktens förhållande till och -vådor för det vestra Europa. Han ådagalägger och yrkar alltså, att något allvarsamt måste åtgöras fördenna makts brytande. Sedan,han erinrat om den okunnighet: och liknöjdhet, som. tillförene varit rådande i England i afseende på den våda-som hotade från Östersjösidan, fullföljer han sålunda: Det är emellertid klart, att den engelska nationen ej kan hvila förr än det verk man företagit sig i Svarta hafvet. också. blifvit genomfördt i Östersjön. Det äri detta haf som England har sitt eget verk att utföra. Detta haf. hotar det vida :mer direkt än ryssarnes framryckande i Asien hotar dess makt uti lIndien. Man kan tryggt påstå, att om czaren. triumferade i Östersjön, om han derifrån löpte ut med sina flottor, så vore det ute med England. Talet om :fred-xubbar oss derföre ingalunda i våra öfvertygelser.. Dem som uttala detta ord svara vi blott genom att peka på Östersjön. Herrar underhandlare och fredsmäklare böra veta, att den engelska nationen nu kommit till insigt om faran. Portsmouths sjömän ha vädrat upp Cronstadts styrka. De haomtalat den för sina kamrater af handelsflottan: Man kan. numera församla alla. verldens kont gresser; det skall dock icke blifva någon fred utaf; det kan icke blifva någon fred utaf så länge der ett par hundra mil från London gifves . fästningar, ansedda. ointägliga, från -hvilka:kunna utlöpa flottor, lika talrika som Englands och Frankrikes -tillsammantagna. Det är nu ieke längre fråga -om något indiskt rike! Det är det britiska riket sjelft som står på spel. Verksamheten i arsenaleri na, mängden af nybyggnader, alla de förbe-. redelser, som göras för ett tredje fälttåg, bevisa ganska väl att enhvar i England för närvarände delar dessa våra åsigter. Man blickar mot Östersjön, och en hvar säger beslutsamt: krig, krig till det yttersta! Krig för vår egen räddning! I De, som ifra för fred till hvad pris som helst, måste besluta sig att taga ställningen sådan den är. Och den är helt och hållet sådan som vi skildrat den. pLåtom oss i korthet tillse hvad som under sådana förhållanden är att göra. RONARDLT SATSER DUNDE MTRNTTMEEGE STIR ND SLANT TASI SEA