densamma. Den innehöll diverse kirurgiska instrumenter, såsom lansett, snäppare, koppglas med mera, Vidare fog han fram ur ev bordslåda några smärre paketer med olika påskrifter, förmodligen pulver för Kvarjehanda ändamål, inlade dem alla i lådan med vaxduksöfverdraget och låste sedan sorgfälligt till locket, hvarefter Petter bar ut och ställde den i kärran. Några minuter derefter voro begge på vägen till Ensta. Klockaren Mal var, såsom redan i inledningen omförmäldes. jemväl en ganska ansedd och mycket anlitad läkare inom Danderyd, men blef icke rik på sin raktik, ty pro primo var han icke romuveräd doktor, pro secundo åkte han bara i bondkärra och pro tertio kurerade han till det mesta blött drängar och pigor. Dock undandrog han aldrig någon sin hjelp när den påfordrader, utan kunde stiga u midt i natten för att resa flera mil i det oll vm svåraste väder. Dessa resor taga lifvet af migr, brukade han ofta säga; men det är roligt att processa med döden, om man ookså sjelf måste betala rättegångsomkostnaderna.s Anländ till Ensta gästgifvaregård, blef Malm invisad till det gästrum som innehades af teaterföreståndaren. Han trädde in och såg tre personer, en herre och två fruntimmer. Herrn, med sina goda femtio år på nacken Toch af någorlunda stadig kroppsbyggnad, hade starka bruna ögon och utskjutan åka, hvilka särdeles väl passade till ett trindlagdt och i allmänhet något grinigt ansigte. Han var klädd i en storrosig, något urbleki sidennattrock och bar på hufvudet en röd sammetsmössa, rikt dekorerad med snören ock tofsar af guld, detta äfven något blekt af ål der Denne herre mätte gle med stora steg synbarligen med nöje etraktande sina mor gonstöflar af ljusgult saffian, garnerade mer en bred hvit tyllspets, som bestämdt röjde sit