Javisst, min. gummal svarade -Malm; sutan min räddande engel hade jag icke fått mitt halfstop mjölk,:och, utan mitt halfstop mjölk hade jag kanske sofrit än. och hur hade det då gått med vår kyrka? .,.. Men vet du, du har aldrig förefallit mig så vacker som i det ögonblick när du inträdde med skålen ... det var en syn värdig Johannis uppenbarelse. För att alltid synas dig lika vackers, föreslog frun, borde du kanske hvar afton taga dig ett par toddar. a Bevare mig Gud för detl, ropade mannen; nej, min vän, tillade han omfamnande sin trogna maka, för att finna dig mer än tillräckligt god och vacker för mig, behöfver jag visst icke skåda dig genom florshufva. t sOch hvad säger du; om min staekars Rosenkulla. som jag alltid tänker på så ofta jag sor de der vaekra hornen ? frågade hustrun. Jag sägers, svarade kloekaren, att om Rosenkulla icke funnits, så hade aldrig Hin Oade räddat kyrkans silfver. IV. Ben unge gåstgifraren. En våritiorgon stöd klockaren i skjortärmarne fullt sysselsatt med arbetete i sin lilla trädgårdstäppa. FA Han stretade med spaden så att svetten stod honom i pannan, men .var som vanligt vid godt mod, ehuru han under arbetet oupphörligen och förmödligen för öfnings skull gnolade på den likpsalm som längre äm på dagen skulle sjungas vid en begrafning. iden närbelägna kyrkogården. I Han märkte ej att, under-det han arbetade Toch sjöng, en vanlig bondkärra stannade I utanför hans boning och att ur denna hop. ade en ung man, fäng till växten och mec , I fördelaktigt ansigte samt klädd midt emellar I herreman och bonde. Malm blef derföre gladt öfverraskad nä