Vet Hart ramburg vackt storsta uppseende utt Julius Campe, utgifvaren af Geschichte der Deutschen Höfe von Vehse (hvilken bok. jag malyserade -i mitt bref af den 20 Dee.), blifvit arresterad. Hamburgs borgare veta att häktningsåtgärden skett på Mecklenburgisk git de se sig derigenom hotade i sin rihet och hafva i en gemensam ansökan ändt sig till senaten för att få Campe frisifven, sedan han förgäfves erbjudit en hög borgen. Detta är ett tecken till politiskt delagande som i vår likgiltiga tid förtjenar an.ecknas. — Med anledning af den beryktade fredsoch kongressbroschyren innehåller Daily News en artikel, hvaruti den sansade engelska demaokratien uttalar sina åsigter så väl öfver ifrågavarande skrift som ock öfver Englands ställning till krigsoch fredsfrågan i allmänhet. Artikeln har följande lydelse: En pamflett, förordande sammankallandet af en europeisk kongress, tyckes ha förbryllat. alla. nygiriga i Paris. Man har tillskrifvit den.en hög inspiration. Hr Drouyn de Lhuys, hr Walewsky, hr. Guizot, kejsaren sjelf. ha alla blifvit utpekade att ha haft sitt finger med i spelet. Ville vi utleta någon mer eller mindre inflytelserik författare till denna skrift, skulle: vi snarare gissa på hr Silvestre de Sacy såsom pönhällare och en viss prinsessa såsom den höga inspirationen, än på någon af ofvannämde personer. Dess tendenser -äro ryska och -dess språk en författares, väl förtrogen med den allmänna tonen i;vestra Europas tidningar. Men, vi misstänka . starkt;. att då allt kommer omkring, så är det en produkt af någon namnlös pamflettist, och-att allt detta gissande-på författaren endast-är en bokhandelsmanöver, utförd af en puffande förläggare. Den panace för de krigsolyekor, ounder hvilka Europa nu suckar, som af pamfletten förbrdas, är en generalkongress-—: det vill säga en kongress af Europas suveräner.. Men för. att talacrent ut har Europa redan haft mer än nog. af. slika kongresser. De hafva en :hvar för sig och alla tillsammans visat sig vara ingenting mindre: än en sammansvärjninig af. konungarne emot deras undersåtare, hv:irvid de stora: makterna: tillika sökte: narra de ismå.. Deras justeringar af Europas affärer ha! ej haft andra än bräckliga och efemera restiltaterz menniskorna vämjas vid blotta namnet; och vilja ej mer höra talas derom. : Och bvilka skulle väl utgöra denna kongress? Huru skola. de bringa sina öfverläggningar till: ett praktiskt afgörande? Skola Europas alla suveräner der representeras? Skall hvar och. en ha sin röst, eller är detta privilegium förbehållet de -Jedande makterna, under det de mindre slår, ihop i klumpar för att utgöra en röst tillsammans? . Eller skola alla hafva en i mänga af röster; utlöttade-till hvar och en i Förhållande till dess undersåtare, såsom fall; är med de slafegande staterna i nordmerikanska unionen? Eller.i förhållande till detas verkliga eller förmodade fikedom;såsom fallet är på några af våra sockeneller ologeslönthor Skola kongressens ledamöter vara bundna af en enkel majoritet, eller fordras absolut majoritet? Tvåting äro vissa: 1:o att ett beslut öfver Europas iangelägenheter, fattadt af en Kongress, hvaruti England ej. deltager, endast kommer. att bli en. tom--ordform; 2:o--att engelska. folket icke skall tillåta sin regering att låta binda sig af en sådan kongress beslut. Fem makter äro invecklade i kriget: Ryssland å ena sidan; Frankrike, England, Sardinien och Turkiet å den andra: Tvenne af dessa äro makÅter af första rangen, tvenne af andra. Låtom oss nu antaga, att England, Frankrike och Ryssland skola få hvar sin röst; Sardinien och I Turkiet en tillsammans. Vidare skola väl Österrike och Preussen, såsom makter af första rangen, göra anspråk på hvar sin röst; de skandinaviska staterna, Holland, Belgien, T de italienska staterna (utom Sardinien) samt Tysklands alla små Ond och storhertigar lära väl få -åfnöja sig med bråkdelar af röster. Österrike och: Preussen skola — derom är inel tet tvifveli — tåga Rysslands,parti i alla frågor af. vigt. . Det skulle alltså bli tre röster på det nationala oberoendets sida emot tre röster på det usurperande och offensiva Rysslands, och den jemnt sväfvande vågskålen skulle: alltså :få sin riktning genom de öfriga makternas sammansatta. röster, — dessa makter, af hvilka de flesta äro hopplöst hängifna åt det ryska inflytandet. . Hvarje engelsk minister, som skulle. föreslå England att. anse sig bundet af en sålunda, sammansatt dom-Istols beslut, Ange uthärda vindstöten af en