Aftonbladet – 8 januari 1856, sida 1

antingen med ja eller nejo. — Jo nog finns det alltid, nådig lagman,. — Och hur skulle den frågan vara? sporde lagmannen. Får jag göra en fråga, nådig lagman ? anhöll Kyrknisse. Så fråga då, din skurk — Fortfar nådig herr Jagman att ta mutor än ?. frågade nu Kyrknisse. Lagmannen blef flat och röd som en hummer i ansigtet.n Lagman Fröberger är en rättskaffens domare,, förklarade klockaren som tänkte godt om alla. Jag säger bara jag hvad Kyrknisse sade. Hade lagman svarat ja, så hade han ju erkänt att han tog mutor; om han svarat nej, så hade han ju medgifvit att han förut tagit mutor. Således finns det ändå frågor som icke kunna besvaras hvarken med ja eller nej, och följaktligen var Kyrknisse den gången mera slipad än lagman Fröberger. Men hur slipad Kyrknisse än var, så blef han slutligen fast, upplyste klockaren. Som lyckligt var, medgaf fanjunkaren; jag skulle önska att vi i hvar domsaga hade en sådan domare som deh der lagmannen. Processen blefve då alltid lika kort för delinqventen som rolig för åhöraren. Utan tvifveln, medgaf Malm. Men kunde vi icke, föreslog gästen, slå ihjel både klockaren och fanjunkaren och låta dem stå upp igen som ärliga bröder och vänner? ... Skål, bror Malm, det ska gerna en annan gång få regna kärngar, bara de föra med sig en sådan bror som du. Skål, bror Åkerström, och tack min hj tans bror: ropade Malm, som kände sig särdeles upprymd af den ypperliga jamajkan. Derefter drucko de, uppreste sig och kysstes, hvilket allmänt brukades vid brorskålar på den tiden. Numera Kyssas karlar lika litet vid detta som vid andra tillfällen, och så godt är det.