ner 13 jumfrur, eller i penningar, efter 11 rdr 12 sk. tunnan, 65 rdr 31 sk. 8 rst., och redogöraren vid fängelset å Långholmen å år 1853 utlevererade 755 1 16 12 lod kornmjöl tillgodofört sig, oberäknadt afskrifningsprocenten, som utgjorde 37 18 15 26 lod, ett öfverskott af 52 1 12 lod, uppgående i värde, efter 43 sk. 9 rst. pr 18, till 47 rår 45 sk. 3 rest. o. 8. Vv. Revisorerne hafva anmält denna missförstådda tolkning af författningen, till framtida ändring. Vidare anmärka revisorerne, att kostnaderna för redan färdiga fängelsebyggnader blifvit i räkenskaperna inoch utbalanserade, ehuru dessa kostnader rätteligen bort, efter byggnadsarbetenas fullbordan, ur räkenskaperna afföras, samt att register öfver der förekommande särskilda konti saknats. Revisorerna anmäla attunder år 1832 trenne nya cellfängelser blifvit fullbordade, nemligen i Kalmar, Stockholm och Eskilstuna, men att under år 1853 icke något nytt cellfängelse blifvit färdigt, och hafva i sammanhang härmed meddelat en utredning öfver de af RKikets Ständer å extra statsregleringen beviljade anslag för fängelsernas ombyggnad och förändrade inredning, hvarvid revisorernes uppmärksamhet fästats derå, att icke mindre än 55,949 rdr 43 sk. 7 rst. ännu vid 1853 års slut innestodo obegagnade af de medel, som för åren 1852 och 1853 blifvit för ifrågavarande ändamål anvisade. Af en berättelsen bifogad tabell inhemtas i öfrigt att sedan 1841 för fängelsebyggnader blifvit använda extra anslag till belopp af 1,567,550 rdr bko, hvaremot vid 1853 års slut, följande summor ännu innestodo obegagnade i riksgäldskontoret, neml: Af de vid 1840 —1841 ärens riksdag beviljade anslag för häradshäktena 65,500 rdr samt till fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm 111:600 rdr, tillsammans 176.500 rår. Af det vid 1850 —-1851 årens riksdag beviljade anslag för fängelsebyggnader efter celisystemet. 156.000. Stuteriöfverstyrelsen. Strömsholms stuteri. Utgifter 1852: 24.950 rdr; 1853: 36,516 rdr. Ottenby stuteri. Utgifter 1852: 22,737 rdr och 1853: 21.950 rdr. Flyinge och Dahlby stuteri: Utgifter 1832: 3442 rdr och 1853: 5032 rdr. Stamholländerierna: Utgifter 1852: 116 rår och 1853: 1299 rdr... Deremot balanseras från 1853 års slut: en tillgång af 29,734 rdr, deraf 28,000 rdr i räntebärande obligationer. Stockholms stads kronoräkenskaper. Revisorerne hafva funnit dessa vara upprättade efter en annan metod än den som vid allmänna verks och inrättningars räkenskapsföring vanligen följes, hvadan revisorerne ansett att föreskriften i kongl. brefvet den 13 Februari 1854, om upprättande af nya formulär för de förvaltande verkens samt alla redovisande embetsoch tjenstemäns räkenskaper, äfven bör tillämpas på Stockholms stads kronoräkenskaper. Länens landsböcker. Dessa hafva, så vidt tiden medgifvit, äfven granskats af revisorerne, som dervid hufvudsäkligen fästat uppmärksamheten vid den metod efter hvilken dessa räkenskaper blifvit upprättade. De utgjorde endast ett sammandrag öfver kronouppbörden i länen; och lanåtränteriernas specialräkningar, nu mera uteslutna från landsböckerna, innefattade åter redogörelse för sjelfva kassans ställning. Men en räkenskap för länet, der inkomster och utgifter i sin helhet redovisades, funnes för närvarande icke. Landsböckerna öfverensstämde icke heller alltid med rikshufvudboken. Enligt revisorernes tanka börde densamma : uppgöras i enlighet med de i det fastställda nya formuläret för rikshufvudbok intagna generalräkningar med länen, hvilka innehöllo en fullständig redovisning för länens inkomster och utgifter. I sammanhang härmed hafva revisorerne uttalät den önskan, att alla statens räkenskaper måtte komma att uppställas efter kalenderär. : (Forts. följer.)