Aftonbladet – 7 januari 1856, sida 1

I Karin ! d Du har intemagrat, käre Erik, du ti tjock som en slagtöxe... gå och lägg digs Erik, som var stor och stark, kunde icke vara så spenslig som den Nilla Matrosen. Jag gårs, svarade Erik, men icke för att lägga mig., Så mycket bättre, så får du åtminstone sofva i Hatt.s Jag får till Näsby Hvad angår det mig?s : På Näsby bor en flicka söm vill ha mig. Hvad är det för en? Greta på Näsby; du känner ju henne? Haär du iedan fått ja?s ) Jag får det bara jag öppnar munnens ) Stoppa då till den nu och öppna den into förrn du kommit till Näsby, yttrade Karin med ett hjertlöst skratt. Hol lar Du gycklar, med mig midt upp i synen, Karin I Nå, hvarföre står du och plågar mig så länge ? BT 95 jolle j Karin! gsgadenu Erik, is döt han utider djupsrörelse fattades I ennesshand:sdwvetqju att jag håller at dig, vatt dö ända frånsbarii Idomen varit mig kär... Minns du inte hur vi som små lekte vid åbrädden derute der det Nilla pilträdet står ? i Erik brast i gråt. Karin vändå sig. bort med. torra Ögon. sd ct vi Det blef några sekunders tystnad, endast störd af den stackars Eriks snyftningar, hvilka våldsamt skakade hans starka bröst. Karin, vände sig om. En karl som gråter!s mumlade hon föraktligt, ty hon tänkte på den glada lilla matrosen. i Erik spratt till, rätade ut sig till sin fulla längd och aftorkade sina ögon. Jag blygs ej för mina tårar,, sade han,