Aftonbladet – 5 januari 1856, sida 3

Kvars läreverk de angå), och då någen kal. .4 lelse till nytt sammanträde af revisionen; hvil, K ken det eljest skulle åligga att infordra och; till ett helt sammanställa dylika uppgifter, 1 icke afhördes, så trodde bestyrelsen sig gå de! blifvande deltagarnes önskningar. till mötesj: och på samma gång, så vidt på bestyrelsen 1 ankom, afhjelpa ett allmännare kändt behof, ! då den erbjöd sitt biträde till emottagande!! och föredragande vid läraremötet af de upp-l1 gifter, som hrr rektorer i sådant afseende behagade meddela. Till ömsesidig lättnad, sål väl vid uppgifternas meddelande som vid deras slutliga sammanställande till, ett helt, uppsatte i bestyrelsen äfven för ändamålet några frågor, rörande de statistiska förhållanden, em hvilka 1 bestyrelsen ansåg önskvärdt att uppgifter måtte, j 1 så vidt möjligt vore, och så vidt förhållan-: denas olikhet det medgåfve, från alla läroverk meddelas. På denna skrifvelse inkommo svar, , med de begärda upplysningarne, ifrån ett stort. l Å ( s 1 1 j 1 ( antal läroverk; likväl, hvad flertalet beträffar, så nära tidpunkten för läraremötets öppnande, att bestyrelsen omöjligen kunde medhinna att tilldess blifva färdig med någon redogörelse; till följd hvaraf mötet, enligt ett af rektor Svedbom väckt förslag, nedsatte en komitå, bestående af mötets v. ordförande, lektor Rabe, ! sekreteraren vid mötets elementar-afdelning, mag. Falk, och mag. Siljeström, för att taga närmare kännedom af de inkomne handlingarne och derom sedermera afgifva berättelse. Som emellertid vid komitens nedsättande : hr Siljeström befann sig på en utrikes resa,l1l kunde något sammanträde af komiterade ejls ega rum förr än på hösten förlidet år; och då det befanns, att från åtskilliga läroverk t inga upplysningar blifvit meddelade, ansigolt komiterade sig pligtige att, för vinnande af större fullständighet i uppgifterna för hela riket, till de resterande läroverkens rektorer utfärda förnyad skrifvelse, med anhållan att svar å de framställda frågorna måtte ju förr desto hellre insändas. Denna uppmaning blef äfven af flere rektorer beredvilligt efterkommen. Man lyckades sålunda väl icke att erhålla uppgifter från alla rikets elementarläroverk, men dock ifrån icke mindre än 53 särskilta större och mindre läroverk; och sedan någon ytterligare tid förflutit under väntan på handlingarnes fullständigande, ansågo sig komiterade ej längre böra dröja med sitt arbete. De läroverk, som de här meddelade upplysningarne omfatta, äro alla de i den gällande öfvergångsstaten af år 1849 upptagna, med undantag, bland de större läroverken, af katedralskolan i Upsala, Wexiö skola och gymnasium samt Östersunds skola, oeh bland de mindre läroverken af skolorna i Hal stad, Landskrona, Marstrand, Wimmerby, Åmål samt Ladugårdslands församlings apolegistskola i Stockholm, från hvilka inga uppgifter erhållits. Men derjemte hade komiterade fått emottaga uppgifter från fyra offentliga, eburu icke i öfvergångastaten upptagna läroverk, nemligen Gefle Atheneum samt skolorna il Alingsås, Borgholm och Skenninge samt enl; större privat läroanstalt, nemligen den a. k. Nya Elementarskolan i Norrköping. Den nämda luckan i uppgifterna gör, att man här icke får vänta någon fullständig statistik öfver) elementarläroverket i riket; oberäknadt att dels de utfärdade frågorna icke egentligen afsett någon sådan, och dels de ifrån åtskilliga håll inkomna svaren varit för detta ändamåll! alltför ofullständiga.s Komiterade hafva emellertid med rätta förmodat, att, ehuru ofull-Å ständig berättelsen, på anförda skäl, ur vissa! synpunkter måste anses, den likväl befinnes ini nehålla icke så få fakta, egnade att sprida ljus öfver det närvarande tillståndet af våra clementarläroverk, särskilt: med afseende på den i följd af kongl. eirkuläret af d. 6 Juli 18490) föranledda läroverksreformen. Då det är uteslutande ur de sålunda af rektorerne sjelfve meddelade. uppgifterna, som de här samlade upplysningarne blifvit sammandragna, så torde man, ehuru de i denna form icke. hafva någon. egentligen officiell egenskap, likväl vid sådant förhållande icke kunna J; förneka dem lika trovärdighet, som om del verkligt varit i embetsväg afgifne. I Såsom bekant är, utgjorde den anbefalldaj; föreningen af lärdomsoch apologistskola sål! väl sinsemellan som med gymnasium till. ett sammanhängande läroverk en af de vigtigaste bestämmelserna i 1849 års cirkulär; Dennajl förändring, som enligt. cirkuläret borde verkställas så fort ske kan, har ännu i denna t stund icke blifvit allestädesutförd, enligt hvad ! man af de här meddelade upplysningarne NT TT AA om m me oe erfar. Hvad först angår föreningen: mellan skolal! och gymnasium, så har densamma icke blifvit ; verkställd i Stockholm, Linköping och Wisby. ) Om anledningarne härtill erfar man följande: I Stockholm, hvarest det offentliga elementarläroj verket (Nya Elementarskolan oberäknad), utgörås af gymnasium, tvenne lärdomsskolor och sex apologistbkolor, åtskilda i flera oeh från hvarandra aflägse belägna byggnader, har, bland: annat, denna sistnämda. omständighet befunnits vara ett skäl attfortfarande bibehålla. den; gamla fördelningen af läroverket. Äfven i Wisby har: belägenheten af;skola oeh gymnasium i särskilta byggnader oeh olika der lar af. staden: uppgifvits. såsom anledning. till den å hteblifna: föreningen, ett hinder, som emellertid snart I! nog torde komma att försvinna, när nemligen deili nya skolhuset, hvartill amslag vid senaste riksdag bei riljades, hinner blifva färdigt. I Linköping deremot har föreningen ieke kunnat sättas i verket, emedan rektors i skolan vägran att underkasta sig någon förändringi de tjensteåligganden, hvartill hans inj neKafvande fullmakt förbinder honom, anses utgöra ptt fortfarande hinder för denna förening, såsom j j F let heter i gymnasiirektors program för år 1854, i Huruvida skolornas belägenhet i olika byggnader borde anses såsom något afgörande hinder för deras förening såsom afdelningar af ptt. enda sammanhängande läroverk, må här lemnas derhäns Det nämda cirkuläret gaf åtminstone icke anledning till något-sådant antagande. Hvad åter det ifrån Linköping anförda hindret angår, så kan det väl med skäl anses såsom ett af de mest slående bevisen på. oefterrättligheten af vår nuvarande läroverksstyrelse, att en dylik omständighet som