Aftonbladet – 2 januari 1856, sida 3

tören, riddaren och kommendören af flere ordnar A. Wulffert, 65 år sgammal. Såväl det embete har beklädde, hvilket, såsom bekant, enligt det ryska TrTegeringssystemet, hör till .de legäliserade spioncriposterna, som den karakter. som enskilt utmärkte den aflidne, gjorde honom sorgligt ryktbar inom hans fäernesland, hvarest måhända få personer i sednare tider, öm icke en af hans företrädare, Ladau, åtnjutit ett så allmänt och öppet förakt som han. Den 8 Dec. afled f. d. ledamoten af finska senaten, geheimerådet och riddaren af flere ordnar C.A. Ramsay, 64 år gammal. Vid sidan af dessa lysande gärder åt den allmänna förgängelsen, meddela de finska tidningarne tillika frånfället af en i lifvet ringa man, men som på det inres och andans vägnar kanhända var en af sitt fosterlands bäst begåfvaåde söner. Det var runosångaren Olli Kymälainen, en af dessa folkets skalder, af: hvilka Finland, sedan de nästan utdött öfverallt. annorstädes, ännu eger att framvisa några äkta exemplar. Vi meddela om Kymiöläinen, enligt Helsingfors Tidningar, följande : Ännu qvarstå hos mången i lifligt minne de tre finska runosångarne Kymäläinens, Makkonens och Puhakkas besök i Helsingförs hösten 1845. De blefvo här öfverallt möttägna med det hjertligaste intresse, och man lyssnade med rörelse till dessa bygdens söner, som den då så ungdomligt upplågande kärleken till fösterländets språk och sång hade hitkallat. Af dessa tre qvarlefvrer numera endast Puhakka (i Kondiolaks), Makkonen (i Kerimäki) har redan en längre tid varit död. Olli Kymältunen föddes i Heinäwesi kapell 1790, lefde der hela sin lifstid, och der drabbades han af döden i slutet af April månad detta år. Större delen af sitt lif hade han varit mjölnare å Petruma qvarn under Karvio gård, och så arbetat för sitt eget och-sin lilla: familjs dagliga underhåll. Aldrig hade han för mycket af detta lifvets goda, om han också aldrig led nöd oeh brist: Under det forsen bullrade och qvärnstenen gick omkring, upptänkte han sina runor, som han gömde i sitt minne ooh sedan sjöng i-sällskap och vid hvarjehanda tillfällen, såsom bröllop, begrafningar och s. k. talkot (större arbetssamimnankomster), vid hvilka alla man gerna hörde ONi oeh der han alltid var en välkommen och eftersökt gäst. Skrifva kunde han icke, och detta var honom till mycket mehn i hans diktareskap. Alla som kände honom; ärade honom -oeh ansågo honom som en klok och förståndig man. Uti sitt husliga Nf var Olli, Kymäläinen icke alltid rätt lycklig; han var till sitt lynne något häftig, såsom ofta högre lottade naturer äro det, och derföre skall han ej sällan hafva varit hård och sträng mot de sina. Några år före sin död lemnade han sin mjölnaresyssla och odlade sedan ett torp-under nämnde gård. Men för landtbruk hade han icke lust. Hans hustru och barn fingo sköta åkrarne, och sjelf byggde han qvarnar, inrättade hackelsemaschiner och snickrade ränker. För sådana arbeten hade han af naturen stora anlag. Ännu på hans gamla dagar, ända till hans sista tider, 5flöt hans poetiska åder gifvande och lätt och sällan har väl hos en finsk bondeskald sången framgått så utan möda som hos Kymäläinen. Då man under hans Helsingforsfärd i Borgå förde honom till prof. Runeberg, skall denne vår store skald hafva sagt honom dessa smickrande ord: Woi, Olliseni, jos kirjoittaa osäisit, niin olisit parempi runoseppä kuin minä. .Kära Olli, om du bara kunde skrifva, skulle du vara en bättre poet än jag. K. ökade sina runors behag genom den goda röst hvarmed han föredrog dem. Mest af alla sina dikter hade han älskat en visa: Kuulkaapas, kultaiset, eurullisen lauluns. Naturens skönhet tyckes alltid mera än annat hafva manat hans sångmö till verksamhet. Vi hänvisa våra läsare till en nummer af tidningen Suometar, till den förträffliga Kiitos Luojalke hywästä wuoden tulosta, som der finnes aftryckt. Den är skrifven år 1839, men K. sjöng den ännu fyra dagar innan döden förstommade hans tunga. -— Litteraturbladet n:o 11 för November innehåller: 1)yFintka Litteratursällskapets framtid, artikeln meddelad af en sällskapets ledamot; 2) Inhemsk litteratur, innehållande anmälanden af sex arbeten genom J. W. S.; 3) Utländsk diteratur, recensioner, skildringar och öfversättningar; 4) Macao, ur Journal dun voyage en China pår Itier, samt 5) Mycket litet polemik. RYSSLAND. Den 26 sistl. Nov. hade förlofningen egt cum mellan -storfursten Nikolaus och prinsessan Alexandra; äldsta dottern till prins Peter if Oldenburg. Generalguverrören öfver Finland, generaladjutanten Berg betann sig i S:t Petersburg. AMERIKA. Underrättelser. från New-york gå till den 2 Dec. Presidentens budskap hade ännu icke kunnat bii uppläst, emedan kongressen saktadt hållna 45 omröstningar, ännu icke kunnat komma öfverens i valet af talman. Vid den sista omröstningen erhöll hr Banks, en Knowrothings-republikanare, 106 röster, hvilket val Jock icke kunde bli giltigt, emedan till den ibsoluta majoriteten dock ännu fattades 6 röster. 4 Enligt underrättelser från Washington skulle engelska regeringen höfiigt men otvetydigt håfva gifvit tillkänna, att den ej ämnade ing. i några förklaringar med afseende å dess Sändebuds, hr Cramptons, påstådda brott mot ncutraliteten, medelst värfningars anställande i Amerika. En åter i New-york utrustad fribytareexpclition mot Nicaragua har af regeringen bli!vit undertryckt. ; I Kansas skall ställningen vara betänklig. Guvernören har reqvirerat reguliera trupper, men erhållit afslag af unionsregeringen. Från. Nicaragua har ctt nytt sändebud, öfverste French, inträffat i New-york. Han skall vära försedd med omfattande fullmakt med afseende å biläggandet af de mellan Förenta Staterna, England och Nicaragua nppkomna tvistigheterna. Underrättelserna från San Fransisco gå till den 20 Nov. De nya guldminorna vid Table Möuntain äro fortfarande mycket gifvande. Äfven lärer diamanter påträffas dörstädes. Emellertid fortsätta indianerna i norr sina roftåg mot de hvita. I Rouge River Valley hade det kommit till en fäktning mellan 400 män reguliera trupper och 300 indianer, scm slutade med träppernas återtåg, efter det de förlorat 18 man. Bankirhuset, Bronham Sanders i San Fransisco hade cederat. Från Vera-Cruz berättas att Alvarez vägrade utnämna general Valle till utrikesminister. RÄTTEG ÅNGSoch POTISSARKERR