BERÄTTELSER EFTER ELOCKAREN I DiNDERYD. AF AUGUST BLANCHE. INLEDNING. Det torde allt vara sina modiga 28 år sedan jag tillbragte en hel sommar på Nora gård inom Danderyds skeppslag, belägen en och en qvarts mil ifrån Stockholm och på den tiden lydande under Djursholm. Vid Nora var en större ladugård, som då arrenderades af en ovanligt rask och driftig qvinna. N Arrendatorskan hade en man som hette Grönlund, och hvars åliggande blott bestod uti att hvarje morgon köra den väldiga mjölkkärran till Stockholm samt hvarje afton köra den hem igen med de tomma byttorna. Detta öde kunde icke räknas bland de gladare, alldenstund kärran saknade fjederstol och var dessutom så öfverfylld af mjölkflaskor, att ingen plats fanns för den stackars mannens ben, oaktadt de voro af den smalaste sorten. Hvar i Herrans namn skall jag göra af benen ! utropade han ibland, när han skulle upp på det enda högsäte som här i lifvet syntes honom beskärdt. Sitt på dem, så behöfver du hvarken fjederstol eller dyna, blef alltid hustruns svar. För öfrigt medgaf hön, att en koarrendatorska icke gerna kunde hafva ett bättre mjölkbud än sin man, ty hur begifven på dricksvaror han än kunde vara, så var hon likväl alltid säker på att få hafva mjölken i fred. Den som slukar rommen skonar mjölkennx, srukade hon dervid säga. Orsaken hvarföre