taga den mest obeqväma ställning för att ej: ständigt hålla fötterna i vattnet. Sr Då vi återkommo hem, återtogo vi våra vanliga kostymer, och herrarne togo sin mid-. dag med sig i korgar och begåfvo sig af som vanligt på jagt eller fiske. Olyckligtvis hade jag ej fört med mig några böcker, i den tron att jag skulle få allt för roligt för att hafva: någon ro att läsa, Ingen af de andra damerna tänkte någonsin på en bok, och jag trotsar äfven den skarpsyntaste att kunna upptäcka minsta skymt af blåhet i deras strumpor. Jag frågade vår värdinna om hon hade någon bok att låna mig. Hon tog ned en volym af Stats-lagarne, som tillhörde hennes man (han var nemligen magistratsperson. han lika väl som vår värd i Squaukum), samt en samling af gamla almanackor från ett fyrkantigt hål ofvanför köksspiseln, hvilket hål äfven innehöll damborsten och detvenne strykjernen. Ingen af dessa almanackor bar något årtal sednare än 1792, och på mindre än en timma hade jag gått igenom alla föreskrifterna, anekdoterna och verserna, jemte uppmaningarne till nykterhet och ett anständigt lefverne, och hade sedan ingenting annat att göra, än att läsa igenom listorna på häradstingen samt posttaxan för Förenta Staterna. Hvad ville jag ej ha gifvit ut för den plat-! taste af alla romaner som någonsin utgått sr Minerva-pressen! — Jag skulle till och med kunna hafva läst en af mrs Meckes, ; Efter fyra dagar och fyra nätter, alla tillbringade i samma behagliga enformighet, oberäknadt att den nygifta blef allt mer och mer gråtmild, voro alla stickstrumporna slutade, I vårt ordförråd nästan uttömdt och våra matförnödenheter på upphällningen, Sista dagen var det verkligen kept med matvarörna (hvaraf redan en del för längesedan upphört att vara färska); jagten slog felt, eller fattades det kanske kulor och krut; och hade vistannat längre qvar, skulle vi verkligen befarat att vårt plustpartin blifvit allt annat än lustigt. Säledes beslöts det att vi alla skulle vända våra step hemåt igen.