I STOCKHOLM, den 31 Dec. Det årsskifte, som inom några timmar inträder, medför, såsom vi redan för våra läsare tillkännagifvit, äfven i någon mån ett skifte i denna tidnings händelser, i det ledningen af dess redaktion öfverflyttas på andra händer. Vid gränsen af ett sådant tidskifte må det vara oss tillåtet att kasta en flyktig återblick på de fyra skickelsedigra år det omfattar. RE Året 1852 ingick, såsom ännu är i friskt minne, med starka dyningar af den våldsamma reaktion i absolutismens riktning, som rej dan omedelbart efter 1848 års folkrörelser I började göra sig gällande i flertalet af euro; peiska länder och som fann ett så betydande stöd i den franska statshvälfningen af den 2 December 1851. Den periodiska pressen hade att hvarje dag inregistrera nya anfall på den konstitutionella och medborgerliga friheten; barrikadstrider och gatumassakrer efterträddes Ifask frihet och mönniskoratt Blefvs Fot OP6 tid allt mörkare och mörkare. Det var under en sådan tingens ställning som förspelet började till den stora strid, hvilken nu rasar mellan östern och vestern i Europa. Verldsstyrelsen begagnar ej sällan homöopatiska läkemedel, och det visade sig snart, att räddningen: undan den qväfvande absolutismens tryckning på Europas mellanstater mindre var att söka i de revolutionära rörelser som ännu skakade deras inre, än i påtryckningen af en ännu fruktansvärdare absolutism i östern; hvars öfvermodiga eröfringsbegär tvingade vesterns regeringar att sluta sig tillsammans för att göra det motstånd, och att i folkens sympatier söka den dertill förnödna kraften. Det var isynnerhet Frankrikes nye envåldsherrskare som kände behofvet deraf; han hade mycket att försona i afseende på medlen, hvarigenom han satt sig i besittning af sin oerhörda makt, och han sökte denna försoning i upptagandet af kejsardömets traditioner. Arftagare af ett stort namn, hade han äfven ärft stora pligter, att hämnas nederlag och godtgöra oförrätter, från fyratio år tillbaka lifligt bevarade i det franska folkets minne. Blott i ett blef han traditionen otrogen, deri bringande ett offer åt en bättre tid: han sökte och vann Englands vänskap, och lessa makter hafva endrägtigt och broderligt sämpat sida vid sida i striden för den sak som Europa vant sig att kalla frihetens och ivilisationens. Så länge denna kamp endast gällde några å tvistepunkter i det aflägsna östern, kunde