Aftonbladet – 31 december 1856, sida 1

piska hettan af våra somrar borde göra utrymme och svalka till de mest önskansvärda förmåner? Så snart termometern börjar hålla sig mellan 80och 100, fattas hela landets befolkning af den iden, att det är omöjligt att andasannat än i en atmosfer bildad af täta folkmassor; och så rusa de åstad i ångvagnar, hvarest de hoppackas: så tätt som någonsin stadgarne tillåta, eller i ångbåtar, omtalade för att aldrig göra någon resa med mindre än fyrahundra passagerare, för att njuta det tjusande behaget af öfverfyllda hoteller och vboarding houses ), i vissa trakter af landet, beryktade försina helsogifvande mineralkällor eller hafsbad. Jag öfvertygade mig sjelf, vid ännu helt unga år, att brunnar alldeles icke voro i min smak. Jag hade aldrig känt mig i behof af de välgörande följder som drickandet af mineralvatten påstås hafva med sig, och jag fann aldrig vid dessa brunnar något nöje eller intresse stort nog, att göra en skadeslös för otrefnaden af de små täppta sofrummen, de fullsatta middagsborden samt nödvändigheten af att ständigt uppträda i grande toilette, en icke ringa olägenhet i varmt väder, teller malles i hvad väder som helst. Men jag tvekade någon tid innan jag antog samma principer med afseende på badorterna, hvilka alla hafva en stor godtgörelse i det storartaI de skådespelet af den herrliga omätliga oceanen, med den omvexling af tidsfördrif den I erbjuder. Dock bortskrämde de berätttelser jag hvarje sommar hörde om de talrika badsällskaperna ch den dermed följande obeqvämliga trängi seln vid de fashionabla badorterna all min håg att deltaga ide obehag som medlemmarne i dylika oerhörda samhngar af menniskor måste underkasta sig, isynnerhet då man bettade mig, att många som anlände om qvällarne ej voro i stånd att få hvarken sängar eller sofrumy; att det funnits herrar som varit ) Hus der man inackorderar sig för mat och bostad i i