UU — — rr — — — — — Vt skulle hafva öfverträffat en Comanche. Jag upplöste snart alla tvifvelsmål, berättade dem mitt lyckliga sammandrabbande med björnen, och att jag medfört en del af köttet, hvilket jag gömt nära lägret, hvarefter jag tillade: Och nu gossar, kom ihåg ert utsvultna tillstånd. Det går ej an att proppa i er som vargar, ty det skulle skada er; men om ni vill följa med mig (och här begåfvo vi oss alla å väg) skall jag visa er stället der jag gömt det. Men gå helt beskedligt fram och tag bara en liten bit, och begynn så återigen; helt varligen. Der borta under salviebuskarne är det, men spring bara inte omkulb hvarann. Om ni någonsin sett en flock vilddufvor susa fram öfver skogarne; om ni någonsin sett en flock morkullor störta framåt, förföljde af en jagande falk; om ni någonsin sett ett dussin hästar manade framåt mot målet för kappränningen, så vet ni hvad fart vill säga; men jag vill våga, att ni: dock aldrig sett ett springande, sådant som. detta. Slutligen bara gallskrek jag af idel skratt. Och hvem tror mi var den: förste som nådde busken? — Det var Joe Winn. Lägret genljöd denna afton af skämt på den stackars Joes bekostnad; och salfvor af skratt uppstämdes så snart någon med klagande stämma utropade — i Käre Tom! Jag vill göra allti verlden för dig. Säg bara ett ord, Toms Bara ett enda ord, käre Tom. Nästa dag hemtade vi det återstående af björnen, och efter att hafva förvarat alltsammans, af fruktan att ånyo råka i samma nöd, återvände vi hem. Detta förråd räckte ock till dess vi ändtligen funno villebråd att jaga och slutligen återkommo vi alla lyckligen till nybygget.