öfrigt skulle det, såsom vi tro, ej stöta mot tonen i det hela, om man i polskorna något uppfriskade instrumentationen. — Från postmästaren i Åby, ryttmästaren Rosentvist har, berättar Skånska Posten den 22 dennes, till K. M:ts befhde inkommit anmälan, att på postkontoret derstädes blifvit olofligen tillgripne 800 rdr bko, bestående af en Gefle filialbankssedel å 500 rdr samt 3:ne riksbankens sedlar, hvardera å 100 rdr. Postskrifvaren J. Andersson har erkänt sig hafva föröfvat tillgreppet och är i häkte inmanad. Penningarne uppgifver han sig hafva förskingrat. — Författaren af Aftonbladets kritik öfver justitiestatsministerns embetsberättelse, angående civila och brottmålsärenden i riket 1853, har, genom ett i hufvudstadens tidningar reproduceradt utdrag af Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning, erfarit att sistnämnde tidning funnit Aftonbladets samtlige anmärkningar — kanske på en enda när — vederlagda af det vidlyftiga bihang som, affattadt i kolumnform och undertecknadt af den kritiserade berättelsens uppsättare, hr Carlheim Gyllenschiöld, åtföljt det officiella bladet, hvarförutan Handelstidningen strängt bestraffar Aftonbladet för det att dess redaktion icke upptagit tidningens utrymme med införande af ifrågavarande långa gensvar. Hvad angår Handelstidningens kategoriska förklarande i förstnämnde hänseende, så lärer det, såsom fullkomligen omotiveradt, icke tarfva något svar, och kritikens författare får väl i detta hänseende åtnöja sig med det godkännande af anmärkningarne, som han haft tillfälle erfara från flera härvarande ansedda jurister, hvilka tagit kännedom om det ifrågavarande arbetet och kritiken deröfver — ett omdöme hvarå redaktionen af Handelsoch Sjöfartstidningen lätt torde kunna erhålla bekräftelse om den rådför sig med någon lagkunnig person i Göteborg. Beträffande åter den ifrågasatta förpliptelsen att i Aftonbladet in extenso meddela hr Carlheim Gyllenschiölds vidlyftiga försvar, kunde författaren af kritiken destomindre tillstyrka Aftonbladet att belasta sig dermed, som, efter hans omdöme, samma försvar icke vederlade eller upplyste någonting i sak eller uppgift af den ringaste vigt. Författaren fann det för den skull göra alldeles tillfyllest, att i korthet punktvis reservera samma svar, med tillkännagifvande att det iintet hänseende förändrade det allmänna omdömet om hr Gyllenschiölds arbete. Att härutinnan skulle ligga något förhatligt, eller för den liberala pressen förnedrande, är temligen svårt att inse. Jag medgifver behörigheten af anspråket att den tidning som meddelat en oriktig uppgift jemväl inför det beriktigande som kan varda meddeladt. Deremot förnekar jag all slags skyldighet att debattera med hvarje författare, angående det motiverade omdöme, som öfver hans arbete fälles, så vida nemligen kritikern icke finner att den förmenta vederläggningen innefattar sådana skäl, att omdömet deraf i någon mån rubbas. Med antagande af en motsatt princip eller den obegränsade rättigheten för respektive författare att i samma Tidning der en kritik finnes införd tvista med hvarje recensent och skrifva mera eller mindre Ynfaldiga antikritiker, flerdubbelt längre än sjelfva kritiken, skulle i sanning ingenting vara lättare än att rent af mörda hvarje liberal tidning; och detta kan väl ändå icke Handelsoch Sjöfartstidningen anse önskvärdt. Jaa