Aftonbladet – 28 december 1855, sida 2

hur det gick till. Jag ser att ni inte är sömnig, och jag har heller ingen lust att sofva, således kunna vi så gerna prata.x Ni må väl säga att jag icke är sömnign, gentog han allvarsamt. Jag kan aldrig tänka på de der tiderna och straxt derpå lägga mig att sofva. Jag bjuder till att förgäta dem, men så snart jag ej har mycket att göra kan jag vara säker att några af denna jagtfärds uppträden smyga sig fram för mitt minne; och dylika hågkomster pina mig alltid. Jag tycker inte om att tänka på sådant. Ursäkta — men låt oss tala om något annat. Som ni vill, Tom, men nog skulle jag bra gerna vilja höra er berätta den striden. Nå nå, genmälde han, det kan väl ej göra stor skada. När jag kommer att påminna mig den der tiden, så kan jag på en god stund cj tänka på någonting annat; och att tala om det är ej värre än att tinka på det. Således, om ni vill lyssna till, skall jag berätta er om den der jagtfärden på slätterna. Det är nu femton år sedan ett sällskap af oss, utgörande omkring tio personer, begåfvo sig af ifrån Boouslick, för att jaga bufllar i trakten af Santa Få Vi togo med oss några packåsnor och två, tre goda hästar, för att kunna förfölja bufHarne. Vi ausåga ej värdt att taga mycket provision med oss, då det skjutna villebrådet skulle förse oss med tillräckligt af den sorten, och då det onödigtvis skulle tröttat våra åsnor, . Då vi firdats ett stycke hörde vi af några vandrande handelsmän att bufllarne detta år visat sig ganska fåtaliga i de vanliga spåren, hvarför vi beslöto att taga af till höger och gå litet högre upp åt Missouri. Slutligen gingo vi över vid Couniel Bluffs och fortsatte vägen utmed kanten af Platafloden,