Torsdagen hölls å nyo gudstjenst, men blott i Heiliggeistkyrkan. Professor. Lange från Bonn predikade. Denna dag användes icke chören, utan församlingen ensam sjöng. Ibland annat förekommo de herrliga orden: Vattenströmmar vill jag utgjuta på dettorra o.s.v. Denna dag fortsattes gårdagens förhandlingar; beslut fattades; bidragen utdelades åt många församlingar, såsom Bingen, Offenburg m. fi. Från Danmark medfördes gåfvor af en vid universitetet i Kiel anställd professor. Tvenne stora silverkalkar öfverlemnades, nemligen: den ena från en fru i staden, den andra från församlingen. Han öfverlemnade dem till de församlingar, hvilka han ansåg vara mest i behof deraf. Det torde böra anmärkas att vid mötesförhandlingarnes öppnande meddelades en skrifvelse från prins-regenten, såsom varande förste biskop öfver evangeliska kyrkan i Baden. Skrifvelsen innehöll en helsning till förbundet och ett belysande och hjertligt deltagande för saken. Högtidligheterna afslötos kl. omkring 4 e. m. med en varm bön af ordföranden, hvilken också sjelf upptog slutpsalmen: Nu tackar Gud allt folk. J. Lundbergsson.