Aftonbladet – 17 december 1855, sida 2

En liten men deck ieke obetydlig fråga som angår juryn i tryckfrihetsmål. Till. Redaktionen af Aftonbladet. Instämmande i det mesta af innehållet i en artikel som finnes införd i fredagens Aftonblad,i anledning af den olika utgången af tvenne åtal för majestätsbrott mot tidningarne Friskytten och Fäderneslandet, för ett poem -kalladt Götherna, oeh hvilket slutats så för de ansvarige: utgifvarne att den ene blifvit frikänd men den andre dömd till två års fängelse, anhåller insändaren af dessa rader emellertid att få afgifva protest emot en åsigt som under de i öfrigt så riktiga räsonnemangerna framställes i afseende på omfattningen af den edsförpligtelse jurymännen åtaga sig. Artikeln i Aftonbladet är, såsom man finner, föranledd af en bedröfvelse i Svenska Tidningen öfver det beklagansvärda tillståndet af juryinrättningen i tryckfrihetsmål, som skall ådagaläggas deraf att en jury kan fälla för samma sak för hvilken em annan friat; — nej, tvärtom, insändaren ber om förlåtelse, bedröfvelsen kommer egentligen deraf att en jury (den första), enligt Svenska Tidningens uppgift, friat med 6 emot tre, då den andra eller sadnare skall hafva fällt enhälligt. Aftonbladet har ganska riktigt i anledning häraf genmält att det under inga förhållanden lär kunna förebyggas att juryer likasom andra domstolar kunna, när de bestå af olika personer, stanna i motsattå åsigter öfver samma frågor som de få att bedöma. Men Aftonbladet har tillika, under antagande att Svenska Tidningens uppgift angående omröstningsresultaterna i de omnämnda målen förutsatte att jurymännen obehörigen sqvallrat ur skolan, yttrat att sådant förutsätter en anmärkningsvärd förgätenhet af jurymannaeden. Det är emot denna slutsats som insändaren af dessa rader anser angeläget att protestera. En ed som förpligtar till någon viss förbindelse, hvilken innefattar inskränkning i det som annars. utgör hvars och ens rättighet — en sådan ed kan väl aldrig få tolkassåsom förbindande i vidsträcktare mån eller till något annat än man genom eden uttryckligen åtagit sig. Nu aflägga jurymännen ed att icke omtala hvad som under öfverläggningen yttras; men omröstningen sker ieke förr än öfverläggningen är slutad, och antalet af rösterha inhemtas af de skrifna röstsedlarne. Genom att nämna detta antal har således ieke ett ord blifvit yppadtaf hvad som yttrats vid öfverläggningen. Detta torde vara tillräckligt till bevis att ingen indiskretion begås genom att omtala röstantalet, för öfrigt är att anmärka: 1:o att man alldeles icke kan veta, om utslaget i det ena af förut nämnde tryckfrihetsmål varit enhälligt, eller om Svenska Tidningens redaktion blifvit inpudrad; oeh för det andra torde iman bäst kunna bilda sig en öfvertygelse om hvilketdera utslaget var mest gryndadt på upplyst och oväldig pröfning af saken, genom att jemföra förteckningen på jurymännen i de särskilda målen.