Aftonbladet – 4 december 1855, sida 2

och jernbanar. — Såsora en litterär nyhet omtalas att domprosten Themanders predikningar öfver de årliga sönoch högtidsdags-evangelierna äro under öfversättning på danska. Af erkebiskop Wallins predikningar kafva i Danmark utkommit 3 wpplagor. — — — Rättegången mot baptistpredikarten Hejdenberg, angående af honom hållna otillåtliga sammankomster och begångna öfverträt delser af sakramentallagen, har i förra veckan förevarit inför Sundsvalls rådhusrätt. -Hejdenberg erkände de brott, för hvilka han var anklagad. Under ransakningen upplystes ock att 80 å 100 personer af Sundsvalls och nästgränsande församlingar blifvit af Hejdenberg omdöpta, oeh att ett ordentligt baptistsamfund i Sundsvall blifvit grundadt under Hejdenbergs och bryggaren Engbergs ledning. På dom: stolens fråga till Hejdenberg hvilka blifvit omdöpte, sade han sig derå icke vilja afgifvå svar, alldenstund desse då skulle blifva utsatta för böter oeh straff; men sjelfvea, yttrade han, skela de visst ieke förneka sitt dop och sin tre.a — Yi hafva fått om meddeladt följande på enskild väg ingångna bref från Björneborg af d. 14 Nor. Med sista postön från Åbo erhöll jag tillförlitliga underrättelser från min kerrespendent derstädes, att Åboboeraa ej tyckas vara rätt belåtna med deras nya vise guvernör ven Bora; bevis hövöfror befinner i följande : Naiton mellan den 9 och 10 dennes befanns der i staden på många gatuhöra följande proklamation: Finlande män! Akten eder för spionehofon och mordengeln Born, son oakiedt Finlands lagar infört ryska spiomerisystomet härstädes; jaga dem skurken en kula genom pannan, ned med Bora. Såsom ettbevis på låghoten hos denne man må anföras att då Born (kort före efvanstiående tilldragelse) befanns i Raume, lät ham genom em person från bekhandeln derstädes köpa em till Finland förbjuden svensk bok; sedan han väl hade bekea i sin ego och taekat budbärarem för besväret, tog ham med sig polis och stadsbetjening samt konfiskerade hela bekförrådet; egaren W. sattes i kurran, hvarest ham btreligen får sitta tills någo: högvederbörlig befallning kommer ora hans snara expediering till Siberism. Fd — Vi hafva blifvit enmedade att i Aftenbladet införa nedanstående utdrag af ek bref från en landtprest i Erkestiftet, och vi göra det så mycket heldre, som vi hafva någon grund för den föreställningen att det icke är en isolerad insändare i Svenska Tidningen som arbetar på att förmå biskop. Butseh till afsägelse af sitt förslagsrum för att i stället få in biskop Annerstedt, hvilken på vederbörlig ort lär vara den rätte utkorade. Brefutdraget lyder sålunda: — — — Säkerligen har du liksom jag med myeken förtrytelse läst den insända artikeln em sista erkebiskopsvalet, som sted införd i Svenska Tidningen för lördagen d. 2 November. Att så oförsynt beskylla erkestiftets presterskap och samilige kensistorierna i riket för misskännmande af deras vigt och värde, ja närg nog för edsbrott, är väl bland det oförsyntaste vi någonsin sett i tryek. Och hvarföre väl detta? Jo, derföre att man ej röstat denne insändare till behag. Månne det då varit rättare, om vi lyssnat till de bref, som dagarne före valet här och der ingingo och hvilkas innehåll ver i korthet, än: rösta på biskop Reuterdahl, han blir ändå — än: rösta på biskop Annerstedt, honom vill hofvet hafva; månne detta varit rättare än att, såsom vi nu gjorde, rösta på dem vi både bäst kände eeh mest akiade, och detia med en så sällspord enbällighet ait den borde bjuda aktning? Så hafva oek säkerligen konsistorierna gjort, och att de på förslaget uppsatt sina gna biskopar, utvisar väl blott, att desse män vetat rvärfva sig aktning oeh förtreende inem sin närmaste embetskrets. Men likaså oförskämd beskyllnihgen för edsbrott är, är eek den orättvisa, med hvilken de föreslagna bedömas oeh häeklas. Du ech jag. som varit biskop Butschs diseiplar under den tid hän var akademisk lärare, vi veta ganska väl, att den blygsamme mannen väl aldrig tränger sig fram, men ock när det gäller ieke skyr någon möda, någon strid. Det veta ock vi alle, som tjenstgjort här i stiftet under den tid han tar ledamot af vårt domkapitel. Akt få till erkebiskop en sådan man, en Herrans Apostel, det vore att höja anseendet både af embetet oeh kf det presterskap, som finge honem till förman; det vore ock sannerligen i vår tid det mest politiska, by det skulle viss, att presien här står framför politikern. Underbart är eek, att detta val med sådan ehhällighet uttalat just denna prineip... Sannerligen är ieke det något, hvarpå vederbörande böra akta. Besynnerligt nog derjemte, att biskep Reuterdahls gol gått så ned på gunstens himmel, sem ins:s yttranden om henem synes gifra vid handen: Nu är han ieoke vidare lyekans skötebarn ham förr var. Äfren statsrådet Anjeus förtjenster, så obestridliga de ån äro och så rättvis den byllning måste anses, som honom vaederfarite, nedsättas, ty man säger eförbehållsamt ait rean ej vill hafva honom, em icke i nödfall, ntam man rill förmå biskoparne Butseh och Reuterdahl ati afsäga sig förslaget och sålunda få biskop Annerstedi upp på ett förslagsrum, så att ham kan utnämnas till den lediga platsen. Du och jag, som varit biskop 4nnerstiedts gamla kamrater, veta neg, hva, före kan, sheru infödd och uppfostrad vi detia stifts läroverk, och af alla sing många fordaa kamrater personligen rätt omtyckt, likväl vid valet fisk ondast 83 röster. Yi kumaa ieke undgå ett fordra vida mera både hufvud och lärdera af den, sora skall appträda sisora vår ehef, såsom Srerges primas och prokanmsler vid dess äldsia universitet. Mi vara, att tagit både filesofie kandidatech teologie lieenat-examina (bådadera temligen klent, såsom vi nog minnas), men så långe ej är glömdt, att han ej ens kunde sjelf eller utan arnan mans biträde skrifea sitt specimen för akademisk adjunkinr, må ham ej anses värdigt subjekt för erkebiskopsstelea. Fan skall säkerligen sjelf främst erkänna detta, em han, sem cill själ och hjerta är prest, ehurn visst icke i samma höga grad som biskop. Buisch, lägger handen på detta hjerta och inför Gud utforskar hvad det vittnar derom. Om hans politiska förmåga känner jag väl föga, men em den skulle vara så stor, sem ins. i Svenska Tidningen påstår, så sannas blott än en gång Oxenstjernas ord: neseis, mi fili, quantilla sapientia mundus regatur — oeh då är väl lika mycket, hvilken som blifver presteståndeis talman. Drifvå vederbörande oms till nytt val, så är derföreföga utsigt att det uvfaller till biskop Aunerstedis förmån, — — ÖSTERSJÖN. — Från Fårösund skref G. k. T:s korre spondent d. 20 Nor.: Inkomna fartyg. D. 14: