Aftonbladet – 4 december 1855, sida 2

o i T CJ rd s ee (i a 2 5 i 0 z oa z S:0 7 opressadt mjöl bakning visar sig fördelaktigare än det sednare. Volymen minskas genom pressningen med en fjerdedel. Försöken fortsättas nu med det för sjögående fartyg bestämda mjöl. Egaren till tidningen Patrie säges ha för afsigt att utgifva ett veckoblad, kalladt La vie ä bon marchep. En mängd högtidligheter pågå i Paris med anledning af konungens af Sardinien dervaro. Den 27 Nov. var revy på Marsfältet, hvilken bevistades af kejsaren, kejsarinnan och konungen af Sardinien, hvilka af den församlade mängden helsades med lifligt jubel. Den 28 skulle i Hötel de Ville blifva en af dessa verldsbekanta fester, som staden Paris gifver för betydande personligheter som gästa henne. 3000 inbjudningar sägas vara utfärdade. För tyskar, polaekar oeh ungrare, som vilja låta inskrifva sig i den engelska främlingslegionen, har j Paris blifvit inrättad em värfningsbyrå. Franska regeringen har i Littich beställt 150,000 gevär, hvilka skola vara levererade till nästa vår. Häftiga störtrega ha på Corsiea anställt förförliga förjningar. I Bastia ha flera hus instörtat; i närheten af Bastia ha 9 broar blifvit bortryckta, landsvägarne på flere ställen förstörda på sträckor af 200 metres Uti det inre af ön, derifrån på flera dagar inga underrättelser ankommit till Bastia, förmodas de genom regnet uppsvällda störtbäckarne ha anställt förfärliga härjnimgar; de föra kola bjorder af boskap med sig i hafvet. ENGLAND. En ef amiralitetslorderna, sir Robert Peel, her tid em festmåltid i Tamworth hållit ett tal, som säkerligen kommer att göra mycket buller af sig med anledning af ett deri förekommande skarpt klander mot den britiska flottam. Sir Robert hade tagit till erdet för att besvara en skål för lerd Palmerston. Efter några inledande erd lyckönskade han landet till den eftertryekliga krigföringen på Krim oeh till Palmerstons manliga politik samt fullföljde derpå: Moa hvad hjelper också den mesd visa och beslutsamma politik hemma i England em man ieke på sjelfva krigsskådeplatsen har de rätte männen till deras atförande! I dette hänseende har lamdets tidningspress visat landet oändliga välgerningar. Han skulle anse det för en dåraktig svaghet, ora regeringens medlemmar skydde ait inför sina valmän rent ut yttra sig öfrer sådana ämnen. Kriget har kostat England ofantliga summer, hitintills, efter hvad ham trodde, omkring 100,000,000 . Östersjöflettan ensam har detta år uppslukat 8 å 9,000,000 och deck ieke motsvarat landets förhoppningar. Hvad Sraria hafsflottan angår, så hade amiral Dundas blifvit ersatt genom amiral Lyons, emedan man af dem sednare väntade en mera emergisk krigföring vill sjös. Erfarenheten hår ieke rättfördigat denna väntar. Mar bör ieke förbise att amiral Lyons flotta varit dubbelt så stark som amiral Dundas Lyoms har haft av förfoga öfver 6 ånglinioeskepp, 13 ångfregatter, 20 mindre ångfartyg, ett antel rsörsareoch andra båtar samt 6 å 7 segellinieskepp. Nilson hade vunnit sina segrar vid Köpenhamn oeh Nilen med 13 linieskepp. Dessa den engelska flottans bedrifter under det närvarande kriget stede i intet förhållande till de på densamma aedlagda kostnaderna. Atminstone vore det engelska folkets -mening. Under förutgående krig hade man anfallit de fientliga fästena med vida större djerfhet än nu. Man hade ryekt dem nära inpå lifvet medan mar under det nuvarande kriget, med undantag af otwt enda fall, ej närmat sig de fientliga batterierna på ett ringare afstånd än 3000 steg. Det hade ej varit lord Nelsons eeh lerd Exmouths sätt att föra kriget. Men em oekså flottan uträttat långt mindre än man väntat, så hade doek alltid myeket blifvit gjordt och uppnådt. Lerd Palmerston hade en underbar tur. Han hade blett varit minister sedan sistl. April, och allt hvad han sedan dess företagit hade uwfallit lyckligt. Man behöfde blott ihågkomma Kars, Asovwska sjön, Kinburn, Sveaborg och Sebastopol. IHvad krigets diplomatiska sida anginge kunde han ej underlåta att uttala den åsigt, att genom de fyra punkteraas förkastande Europa undgått em stor fara. Några f. d. ministrars beteende hade varit anmärkningsvärdt. Sir James Graham, hvilken så länge ham befann sig i tjenst ansåg allt möjligt, singe mu som en radikal demokrat omkring i landet och predikade emot kriget. Men sir Charles Napier skall nog i nästa parlamentasession skaffa homom tillräskligt ait göra. Det hade blifvit yttradt em pott al, sem 1763 hölls af den Sldre Pitt, att det ej skulle blifvit för dyrt betaldt med 50,000 pund. Detsamma kunde sägas om Palmerstons tal i Quildhall. Enligt bans åsigt hade lerd Palmerston eeh hans kolleger visat sig värdige landets förtroende. Landet skulle säkert understödja heners ech medlemmarna af hans regering i deras banödanden avi värna änglands ära och värdighet. aGlober yttrar sig myeket oförbehållsavt öfver det i sir Rebert Peels tal förekommande adlet öfver britiska sjömakten och dess lelare. En jomförelse med Nelsowms djerfya slag rid Abukir ech hans öfriga vapenbragder aner det för så mycket orättvisare som Nelson rade stt göra med en ående, som ställde sig ;ppet emet honera och ieke som ryssarne både Svarta hafvet och i Östersjön sökte en tilllykt för sina fletter bakers murar eeh baterier. Dessutom hänvisar Globe på poitiska konsiderationer och nödvändigheten att förut rådslå med bunmdsförvandter såsom orsarerna till de jemförelsevis obetydliga resultaerna af britiska flottornas operationer, och sluar med följande ord: Måhända skola de, som gifva sigmödan att skaffa sig upplysningar, vara benägna. att bedömma vår flotta, dess efälhafvare. och besättningar, ej efter den tällming af tröttande tvång (irksom restraint) ikt den sem de under detta år haft att utnärda, utem efter de tillfällen sore 1956 års älttåg skall erbjuda. Enligt Dubliz. Mail har regeringen belutat skieka 50,000 mar engelska miliser till Irland, emedan man i England ej har tilläekligt antal kaserner att inqvartera dem uti eh inqvarteringssystemet i England dessutom ir högst impepulärt. I Irland deremot finnas n mängd byggnader, soma äre tjenliga till ruppers herbergerande Enligt United Serviee Gaaetter ämnar rejeringen sent emsider göra bruk af den hen16 lagligen tillkommande rättigheten att utaga milis medelst lottkastning. Franska konmkriptionsväsendet kommer dervid hufvudsakigen att läggas till grund. Den, sera ej geom lott blir fri och likväl ej vill tjena, måto utbetala en summes af ö pund sterling, varemet receringem sörger för anskaffandet