Aftonbladet – 3 december 1855, sida 3

2 OpPULDGI ARUUA ATTIIIST Ae OVAL ue TIG SI CTT AR TAIB CAR. YA Ä tingen .uteslätas eller. förändras. Du ser sjelf, att mig, om: då kanske Skulle inlåtit dig i förklaring öfver förhållandet: och vårt bemedlingsförslag. Omöjligt; svarar div sjelf. Men antag att ett ofrivilligt? Misstag Kar skett; hade det då varit obilligt begärdt) utt du efter upplishingen sjelf gjort rättelserna?l Det fanns ock ett annat sätt att hjelpa saken, så nemligen att du sjelf fortsatt uppläsningen, och ickej: gjort afseende på den framställda begäran, att Fisch pmed sin vVälklingande franska stämmås måtte öfvertaga din rätt. . Din stämma, bröder, är, upprikrigtisagdt, vida vackrare än Fischs; ochomockditt frånskavuttal var bristfälligt, så var det likväl ingalunda-: obegripligt. Här vår: ju icke: fråga om-att täfla i deklamationskonst, utan om din rätt: att tala östörd äf alla budskickningar från publiken! Du hörde ju, huru okunnig fransmannen Var i svgnska språket. När han skulle lasa ett hamn, förkorsädej: hån sig för det barbariska språket; och hyår gång han, sedan kom till ett namn, öfverhoppade han det, med de orden: åter ett barbariskt namn. Eit med! främmande språk så föga förtroligt och så litet! grannlaga sällskap: bör verkligen kunna hålla till godo med ändras brister i språkväg. Dessutom yrkåde ingen af ledamöterna detta ombyte; och der också någon annan framställer en. så ohöflig begä-! ran, genom hvem det vara må, så har den ej rätt till-talan-vid-mötet. i Jag förflyttar mig nu btt stycke ned i ditt bref. för att få tillsammans hvad som hör ihop. Du frå-. gar om jag -minnesdin berättelse Hos pastor Bost angående ett.aktningsvärdt fruntimmer, som efteråt fått låna din berättelse. Ja, jag mins din glädje, I dervid.: Och vet du, hvåd jag i ögonblicket tänkte, Å när du förtäljde det?—Jo jag tänkte så: nu begriper. jag, hvarför han utlånte xemplaret, innan det ens var uppläst. Han ville ha det-snart till England; och han har således talat sanning om fruntimret. —; Jag får emellertid fästä din uppmärksamhet på enj sak, Östgötha Correspondenten tror sig veta, att du hos svenska ministern .ursäktat dig med utlåningen af! ditt exemplar.Jag vet ej,7hvad grund den berättelsen kan ha; nieh om så är, så måtte ditt minnejl fäfven häri svika dig: Dina: ord om exemplaret ij byrån minnes jag, fullväl och dina besök derstädes; men de anfördes såsom bevis på att du haft så mycket att görå; att du omöjligt hunnit skrifva rent. Men en sak, min bror! Detta exemplaret i byrån Jvar ju ännu icke. korrigeradt. Hvad ville du med det? Skulle du göra ändringär i skolgossens exemplar, så blir ju dettå-åter-ett koncept med två särI skilta, stilar ? Skulle du låta; renskrifva det, så hade! I du ju konceptet till forniulär och behöfde ej vänta! pä def nya konceptet? När vi skildes åtvöm söndagen, såjgick: du juhemiför att ombesörjarändringarne, till. renskrift, och vi andre.följdes åt till, kyrkän. Har du fu ej. hunnit, att på hela söndagen, Mmändägen och tisdagen sjelf renskrifva elleF skrifva låtacen äfhandling; sin på 233) timmar börjkuhna Ibli utskrifven; utan du måste springa bort din tid Joch vänta uti ytterstå minuten : ett. exemplar. somi först! skulle förvandlas till kladd, för att: kunha; bli; d användbart? Jag vill tro så mycket som iimin förÅ måga står; men, min bror, du bör ej begära förmycket åf en förhuftig menniska. : i Du säger, attjag redan tre eller fyra dagar före Å mötetaned myndig ton begärde attofå. höra dinsbe-Å. rättelse, och.anför med. citationstecken,,,emedan. jag) Å känske annars deremot nödgades göra. protester.s Du har ett. synnerligen Klent minne. Jag framställde aldrig denna begäran annorlunda, än genom att för-; 1 cha mig, med prosten Nejdelyoch doktor Kalkar. Du I skall få-böraskälen -dertill Prosten-Nejdel-fram-! ställde frågan, och den; ganska bestämdt, emedan, som han sade, det vore vigtigt för oss alla att få veta innehållet, för att icke behöfva göra protesteri I vid sjelfva mötet. Doktor Kalkar anhöll för sin delif. att få höra rapporten om Danmark, för att hvarken; komma i motsägelse med dig, ej heller upprepa; samma sak, söm.du. anfört: För min del instämde jag med begge: Att prosten Nejdel framställde frågan hade två skäl; Han fungerade som ordförande, ehuru han af artighet för d:r Kalkar ej ville vidkännas det. Jag åter fungerade såsom sekreterare. Sål mycket vett hade jag i formelt hänseende, att jag; lät ordföranden proponerä. Men ett vida vigtigarel skäl låg inom mig. Det ånade mig nemligen att om jag framställde ett sådant förslag, skulle det bestämdt afslås; och jag hade vid. vårt föregående samtal derom frånsagt mig den frågan. Dul frågar mig kanske hvarföre? Jag svarar dig: jag: har en ganska dyrköpt menniskokännedom; om beskaffenheten af din vänskap har jag aldrig misstagit mig; jag har fått den bestyrkt i ditt bref. Menj det var nu en gång min bestämda föresats att ickej begära höra din rapport. Jag hade förr lemnat helai Jsaken derhän, än jag skulle blottställt mig för att T begära: detta och få afslag.— Du bade emeHertid! också dina tysta tankar angående vådån att:låtd sej ITrapporten. Jag var nemligen, enligt din åsigt, komj men i ändamål att motverka. de svenska religionsförföljelsernas upphörande. Du hade kommit till denna Tåsigt säger du, i följd af stenska tidtingars ytträn-: d-den. Hår måtte, finhas en stötesten, som uvil:be-i I höfva hjelpas fåt att: få bort.f Hvarför dn outflagt den, i det ögonblick du vill, att jag skall rödja! vägen ren, må du :sjelf förklara. ade verkligen: någon enda tidning i vårt land kunnat sägaren dyflik oförskämdhet? Omöjligt. Regeringen :skulle.vara så lågsinnad, att den skulle skicka ut ett ombud för att hindra religionsförföljelsernås upphötånde: Den T-väl csåledes! religionsförföljelser? Regeritigen. Skulle vara Så ytterligt enfaldig, att: den skickade ett ombud för att hindra ett obetydligt sällskap af baptistör, I sektmakare: och några spridda, mer-eller mindre ryktbara främlingar att omstöpa våra lagar och Å förändra statens och kyrkans skick. i. denna del? Säg mig, om det är sundt förnuft: Ett sällskäp, som icke ens har ratt att uta En middag tillsammans : och! föreslås enskål utan att. tre lpolisbetjeniter I skola vara närvarande, -— det är;detta mäktiga herrd skap, som skall borttaga religionsförföljelserna hör och annorstädes! Men det. är-också jag, söm skäll få min andel:, Jag, är således; denna. usla menniska, Isom låter bruka sig till ett så hedtande vaärf? Jag Har då gjort mig förtjent af dönha tillvitelse genom. mina föregående. handlingar? Man har.förut anfal-) I lit mig för min alltför stora )iberalitet. Efter prestmötet i Upsali deh andra möten blef jag utskriken såsoia; alldeles; vådlig: för statskyrkan. Öppet Har TE uppträdt emot det bestående konventikelplakatet. är jag ändrat öfvertygelse i denna del? Öppet har! jag i Stockholms prestsällskap på dess högtidsdag uttalat mina åsigteryför en utvidgad frihet. Jag har yrkat ett kyrkomötes sammankallande och på tvenne i fria möten kämpat min strid för en förnäffig frihet. Hvad! berättigar dig! nu att ötkasta en dylik enkla-) i gelse emot mina åsigter och min vandel? Får jag I kanske ej tvillgsdonjutå äfven den friketeW ätt Slippa 1 varan ditt -eller din sekts kreatur, utänvatt stämplas I såsom en det der vill förföljelser för religionen? I Du, som uppoffråt hela ditt lif för folkets sanna fri-1 het; )tällåt äfven mig att fåslippa detiträldömsoket att slafvaunder -något-läsareparti. -Du talar--på-fera; ställen i ditt ,bref om din kärleksfullhet, och slutar! I medatt omtala dinå böner omr-kärlekoch dina tårar.i Akta.dig, när du bedersi att det icke må bli de bekånta Päriserbönerna, och vät icke ner AftonbladsI spälterna med dina tårar. Vill du verkligen bevisa din kärlek, så skrif redigt och tala med något slags urskillning, när du dömmer. (Forts.) re rn nn rn sr rer ann LL för ; (Insändt). i Lill, redaktionen af Aftonbladet. så me 2L-af Svensk ;Ecklesiastik-tidning för innevarande år förekominerett beriktigande af en hos: 1 redaktionen af nämde tidning gjord anmärkning öf-1 1 ver förment felaktig årsberäkning af tvenne militära