Aftonbladet – 3 december 1855, sida 2

in regering och sin konungasitt djupa känns vara sår, endast för att få beklaga sig öfver sin uselhet, att de nedsjunkit i käxets vämeliga dy o. s. v., så att enda räddningen för svenska nationen, att icke qväfvas i detta ;mklighetens qvalmp, blir att helt tvärt kasta oss in i kriget. Ar det icke en ypperlig konseqyens i detta? Och är det; icke makalöst att se. med. hvilken förändrad min och hållning Sv. Tidningen ör detta språk? Tänkom oss hurudant xdetta språk skulle varit, derest en svensk tidhing, såsom Sv. Tidningen yttrar om Times, nedsatt landets egna officerare ;under Rysslands, och om mam gjort detta under brinnande krig? Vi undra öm Sv. Tidningen skulle funnit detta lärorikt att se... Men kanske ligger nremligheten deri, att dem engelska pressen an hysa hopp om, attdess anmärkningar Unnå i någon mån bidraga till att få det bristfälliga afhjelpt, hvilket deremot alltid varit och är svårare, om. ej nära nog omöjligt föra den svenska pressen... Är. det den omständigheten som gör den enas: anmärkningar lärotikäy och den ändras svämjeligas, att styrelsen i det ena landet finner sig pligtig och tvungen att: lyssna: tilb.anmärkninoärne och småningom rätta sigvefterdem, när äro befogade, under det att de styrande i verge synas lägga: sin-ära uti att.trotsa och hånävalltskivad presser ytträr, en ära som dock synes oss vara ganska liten. Vote det emellertid riktigt af.en fosterländsk. press, att låta denna :bedröfliga: erfarenhet hindra -sig, att förtsätta sina ahmärkningar, att inför den almänna, meningens domstol framlägga. Vvederbörandes-:miss-styrelse? Vi anse för vår del att ett sådant Beteende just borde stämplas med de föraktliga uttryck, som SV. Tidningen behagat begagna. Vi hafva en. alltför rärsk erfarenhet -onmr huru fäderneslandet var nära att gå sin upplösning till mötes, derföre att en. vanvettig styrelses åtgärder icke hämmades af en offentlig mening. Vi hafva en ännu nyare erfarenhet af en förvaltning, som t. ex. användt millioner till vårt försvarsverk, för att i behofvets stund lemna oss . försvars lösa, af ett regemente, som ej kunnat producera en lagstiftningsåtgärd; Hvilken icke varit i, mer eller mindre mån misslyckad..Denha erfarenbet innebär alltför mångas varningar, för ätt icke hvarje medborgare bör gifva akt påshyvad som. sker, .och det. är. pressens oafvisliga-pligtyatt idetta hänseende gå allmärnheten tillhanda med ållå möjliga upplysningar och råd. : -Ar. det:nu icke uppbyggligt, att af. samma tidning få höra sånmbtsatta omdömen om hvad som tilldrager sig i England ock hvad som sker 1, Syerge? Och dock har i vårt land det aldrig:så: uttalats: omr någon: person, att. han är ryskt sinnad), som ran i Englåd många gånger yttrat om män, sådane som. Graham, Gladstone m.fl. . v Är det slutligen icke ganska anständigt af on tidning, som dertill vill beröttiblas för god tomp, att bemöta sina; politiska motståndare med den sublima öfverlägsenhet;-hvarmed Sv. Tidningen, t. ex; i sitt N:o 275, topprider Aftörbladt. med uttryck sådana. som: A.B:s pjollriga -tidningsartikel, jollrande fram och tillbaka tf. mi dylikt i sämma sgoda ton?s — HSannerligen — när. man har. så litet reda på sin: egen-tankegång, så är det:ej stort värdt att man tåälar om: joller; hvilket icke ut märker barndomen allena, utan ock den tid AR RR ALLT RER RR RE RR