Aftonbladet – 30 november 1855, sida 3

lade 1cke deras åsigt, som frukta att man på Tdet sättet: skall få ett trettioårigt krig; han hoppades fastmer på ett femtioårigt lugn. Westmakternax, fullföljde han, hafva till uppgift att stäcka Rysslands traditionella förstöringspolitik, att tvinga det till en förändring Jaf denna politik, att visa Ryssland att stora krigsrustningar ej fängsla segern, att dess långsträckta gräns är en anledning till svaghet, att en nations storhet ej uteslutande ligIger i dess militärstyrka, samt att det för alltid är förbi med hvarje förhoppning att sätta Jen rysk dynasti på den bysantinska tronen. d Bevisar man Ryssland allt detta och tvingar det att använda sin ungdomskraft på utveckJlandet af sina tallösa inre resurser, skall Eurodpas fred, så vidt menskliga ögon kunna se, Å vara tryggad för ett århundrade. Det vore dej fråga om att tillintetgöra Ryssland som en europeisk makt; ty så mycket män än måste afsky dess system och despotismen i allmänhet, så kunde man likväl ej önska, att anarkien finge rotfästa sig i en sjändedel af den bebodda jorden, hvilket skulle bli en oundviklig följd, om man i närvarande ögonblick ville störta csarens regering: Derföre finge man också ej försumma att gå Ryssland till mötes, så snart det visade benägenhet att underhandla på grundvalen af en väraktig och ärofull fred. Att hoppas vore likväl att underhandlingarne då endast måtte komma att föras mellan England, Frankrike, Turkiet och Sardinien å ena sidan samt Ryssland å den andra.n Times riktar en artikel mot dem som påyrka, att vestmakterna nu skola sluta fred till hvad pris som helst, emedan de, i tron: på outtömligheten af Rysslands hjelpkällör, antaga att Ryssland aldrig skall gifva vika, Times söker visa grundlösheten af nämde tro och ådagalägger, att det isynnerhet är på manskap som Ryssland innan kortskall komma att lida brist, så att vestmakterna blott behöfva föra kriget ännu ett par år för att komma drömmen om de ryska hjelpmedlens outtömlighet att försvinna. Åtskilliga omständigheter tyda derpå, att vederbörande i England nu beslutat sig att förstärka Krimhären med ostindiska regementen. Den i anseende till sjuklighet nyligen från Krim -hemkomne general Markham har nu aflidit, 49 år gammal. Han ansågs såsom en högst utmärkt officer och håde mycket utmärkt sig både i Ostindien och på Krim. . Arbetsinställelsen i Manchester fortfar; men det säges att på några ställen arbetarne gått in på att återtaga arbetet mot det att nedsättningen i arbetslönen inskränkes till hälften af hvad fabrikanterna yrkat. Nordvestpassagens upptäckare, kapten MClur, har af drottningen blifvit slagen till riddare. HOLLAND. Kolonialministern Pahud har blifvit utnämnd till generalguvernör öfver holländska Ostindien; i stället har hr Meyer blifvit kolonialminister. VAR LR I fr JR EA er än fr TYSKLAND. Preussen. Från Berlin skrifves den 20 dennes: Om den nyligen omförmälda arresteringen i Potsdam af tve: ne betjenter hos hr v. Gerlach och hr v. Niebuhr förljudes ännu ingenting närmare; dock bekräftas saken från åtskilliga håll och gör en ieke ringa sensation. En tredje person, som blifvit indragen i samma sak, är en hr v. Dechen. Det handlar om depescher, som från Petersburg på enskild väg anlände till hofvet och, i anseende till den ställning hrr Gerlach och Niebuhr inneha, naturligtvis meddelades dessa; betjenterna skola nu på hr v. Dechensanmodan uppsnappat och till honom öfverlemnat dessa, hvarvid han af deras innehåll gjorde ytterligare bruk. Äfven bref, hvilka generalen och kabinettsrådet å sin sida vexlade med höga personer i Petersburg, blefvo på dylikt sätt uppsnappade. Åtskilliga förmodanden äro i omlopp i afseende på de personligheter som kunna ha profiterat af dessa vidt sig utgrenande indiskretioner. Mest tro finner det antagande, att slutligen kabinetterna i London och Paris blifvit ganska noga underrättade om de innersta afsigterna hos en viss hofkrets härstädes.. Markis de Moustier lärer understundom ha satt ministern i förvåning genom åtskilliga frågor, hvilkas grund den sednare icke kunde göra sig rätt klar, emedan de hade afseende på planer och afsigter som voro fullkomligt främmande för preussiska regeringen utan attderföre upphöra att vara officiösa, Det har redan vid flere tillfällen gjorts den anmärkning, att det FOT ta or NA RF RN NS TT BP Lv let or ER för JR Mina ART BR en Ke LR Jr Jr Ert RR u äfven i dag gifves ministrar som icke vetal, allt. I alla händelser måste man först afvakta Pp närmare uppgifter i denna brefoch depesch-1s historia innan man deraf kan draga bestämda l, slutledningar. Så mycket är väl emellertidlg klart, att indiskretionerna och uppsnappnin-q garne gjort ett så mycket värre intryck i del fi respektive kretsarne som de kunna tillväga-, bringa ytterligare ledsamma följder. h En annan Berlinerkorrespondent skrifver om samma sak följande: Så mycket är nu be-Jtc stämdt, att detta förräderi icke blifvit föran-V ledt från engelska sidan, utan får tillskrifvas)p franska. agenter. Det beträffade nemligen mi-K litäriska planer och. notiser, hit meddelade n från Petersburg, af hvilka de båda skälmarne p — en tredje hade redan förut blifvit bortkörd te af sin herre — togo afskrifter. Man påmina! ner sig härvid ovilkorligt kejsar Napoleons st yttrande på den tiden, att ryssarne ej längre kunde bibehålla sig på södra sidan af Seba-ln stopol. I den ena lakjens bostad har man m funnit n ganska betydande summa i fond-Åty obligationer, och flere hundrade thaler hade lh han deponerat hos en hög erbetsman i Potsre dam, hvilka denne på polisens anfordran ut-lyt lemnade och slutligen äfven bragte i dagslä juset ett likaledes hos honom deponeradt par m ket, som innehöll en mängd af kopiorna. Ehura Sar sora en naturligtvis är ganpe ska spänd på utvecklingen af denna sak, så!N torde likväl densamma endast i de exklusi-)fö vare kretsarne blifva bekant.n st Bayern, Prins Adalbert, konungens bro-lif ler, skall åter resa till Madrid. då de hinder)!