Aftonbladet – 29 november 1855, sida 2

utförd. Då skulle vi nemligen vara ställdai en hjelplös afsöndring och hafva gjort oss till föremål för vestmakternas missnöje, så att Preussen, när det en gång uppträdde, antingen för att lägga sitt tunga svärd i den sväfvande vågskålen, eller för att föreskrifva freden när de stridandes krafter vore uttömda, kunde, utan att väcka anstöt, betinga sig ett godt stycke af Danmark såsom lön för sitt omak. Det är glädjande säga vi, att man kan antaga att nämnde berlinska neutralitetsakt är ett påhitt, möjligen af hr v. Scheels inländska motståndare, möjligen af utländsk misstanke, i det man funnit det lika öfverraskande att den man, som skapat det nuvarande danska kabinettet, först skulle höra sig för i Berlin, som att den eventuelle tronföljaren midt i vintern skyndade till Petersburg att kondolera. Men äro vi icke bundna vid Preussens oklara och baksluga politik, hafva vi fullkomligt fria händer, då kunna vi äfven med mycket lugn se Canrobert ankomma både till Stockholm och till Köpenhamn, och då finnes heller icke någon tvekan om hvad vi hafva att göra i händelse våra brödraländer skulle sluta sig till vestmakterna. I händelse Sverge och Norge, följande Sardintens och Spaniens exempel, ingå en offoch defensivallians med Frankrike och England för den tid det nu pågående kriget varar, då bjuder en sund dansk politik att mottaga samma anbud, om de göras oss, och om de icke göras oss, då sjelfve söka att uppnå dem; ty då är ett längre fortsättande af neutraliteten farligt och utsätter oss blott för ovissa öden. Måhända skola åtskilliga af våra motståndare, utan att bevärdiga detta påstående med en närmare pröfning, tro sig kunna slå bört den genom att peka på våra skandinaviska broderskänslor, på vår kända önskan och hopp att se de trenne rikena förenade uti ett varaktigt förbund; men vi vilja göra dem uppnärksamma derpå att idn till ett skandinaviskt kamratskap i det närvarande kriget icke tillhör oss, utan en man, hvars duglighet vi alltid hafva erkänt, men af hvars öfriga åsigter vi icke dela många, nemligen geheimerådet Bluhme, Denna id måste hafva legat till grund för den likalydande svensk-norska och danska neutralitetsförklaringen af December 1853; ty i annat fall var det ingen mening med att söka en sådan öfverensstämmelse, eller man hade sökt enahanda öfverenskom-. melse äfven med andra stater. Men geheimerådet Blubmes idå qväfdes i födseln af hans russificerade kolleger, som han var för svag att motstå och för karakterslös att bryta med; och Danmarks rustningar till lands och vatten, medan Sverge blott lade en ringa besättning på Gottland och utrustade några få öfningsfartyg, utvisade tillräckligt att denna ide åter var öfvergifven. Men nu sitta ryssvännerna på de anklagades bänk, och vid statsrodret män, som måste antagas icke vara blinda för sitt fäderneslands väl; och den möjlighet som då ännu låg i fjerran, att de nordiska staternas medverkan skulle fordras, denna möjlighet rycker oss nu närmare på lifvet; nu är tiden inne att återupptaga iden, att höra sig för angående de i Stockholm förda underhandlingarne och att derefter fatta sitt beslut. Går Sverge med, bör det önska vårt deltagande, för den händelse att vi frigjort oss från alla tyska ränker och förpligtelser; ty endast vi kunna betäcka dess rygg, och det skall behöfva och värdera vårt bistånd. Vestmakterna böra kunna gifva oss samma vilkor och samma garantier som de kunna bjuda Sverge; det bör låta sig angeläget vara att Danmark en gång för alla bryter med de ryska symatier som hysas i dess högre kretsar; det ör vara Frankrike lätt att betrygga vår sydgräns mot öfverfall, medan vår här har annat att göra, genom att uppställa trupper på Rhengränsen; vestmakterna böra slutligen önska ett skandinaviskt förbund, icke blott för tillfället, utan för alltid, och i händelse det är ett sådant anbud som göres, så kan och bör Danmark heller icke sky några offer för att uppnå det; ty, trots alla skengarantier och författningar på papperet och arföfverenskommelser och tronföljareeder, är detta dock den enda trygga hamn der vårt af så många stormar omtumlade statsskepp kan ligga säkert för framtidens stormar.s