ILIGENGCE A till GÖTEBORG och HELSING; 4 BORG öfver Sollebrunn, afgår FT RT RNA Nå väl! raina herrar, inges älskar mig, och jag älskar ingen. Sedan han utsagt dessa sorgliga ord, helsade han sina kamrater ech aflägsnade sig med långsamma steg. Jag tror att han blir galen, sade en of-. ficer. : Han har en svår naåtur, sade majoren, och det största nöje han kan göra mig, är att på annat ställe urladda sitt elaka lynne. Säkert är det icke han som tjenat till. modell åt Ellevira, denne charmante kavalleriofficer på Pheatre Feydeau. Klockan sex kom en domestik ifrån. madame Barjolle, att tillsäga kaptenen att middagen var serverad. Kermer skyndade sig att nedstiga i matsalen, Bordet, lastadt med aptitliga rätter, gnistrade af silfyer och kristaller, men: han varseblef blott. ett enda kuvert. Får jag icke den äran att dinera med. er matmoder? frågade han. Madame är illamående; hon har ålagt mig att framföra hennes ursäkt till hr kaptenen, svarade tjenaren. Så snart Kermer slutat sin måltid ställde han sin gång till Florentines rum. -Den unga fruns rum låg innanför en salong, i hvilken mamsell Thereson satt och broderade uti en fönstersmyg. Kan jag blifva emottagen hos madame? frågade han kammafjungfrun. Madame mår icke väl, svarade den vackra flickan. Jag hoppas att det icke måtte vara någon allvarsam opasslighet. Madame har stark feber; jag måste tro att: honkänner sig riktigt sjuk, efter hon befallt mig att tillbringa natten i denna salong. aHaf dep godheten väg henne huru mycket! jag beklagar att jag ej kan sjelf underrätta mig em hennes helsa.