Aftonbladet – 26 november 1855, sida 2

en samling af 10 st. klinger, tillhörande svärd, sablar samt huggoch stickväårjor, dels simpla, dels finpolerade, förfärdigade efter flera modeller samt af ganska god beskaffenhet till såväl sjelfva ämnet som arbetet. Vi måste för tillfället nöja oss med dessa knapphändiga siffror och lemna alldeles åsido de många intressanta upplysningar författaren meddelar om de utländska tillverkningarne inom denna klass. Hr professor Palmstedt ämnar i en större afhandling, adresserad till hr fullmäktige i jernkontoret, sammanfatta hvad han angående stål och stålarbeten såsom juryman och genom officiella och enskilda meddelanden haft tillfälle att inhemta vid den franska industriexpositionen. — Vi hafva blifvit uppmanade att i Aftonbladet införa nedanstående handling af Carlstads domkapitel, hvilken önskan vi desto heldre efterkomma som detta dokument till fullo bekräftar våra i ämnet uttalade åsigter; det innehåller nemligen icke ett enda ord om själavården och församlingens andliga intressen, utan betraktar endast frågan under synpunkten af försörjning för det obefordrade presterskapet. Carlstads domkapitels underdåniga utlåtande angående Christinehamns och Warnums. församlingars underdåniga ansökan om uppskof i 10 år med återbestättande af lediga komministerssysslan till lönens förbättrande. Stormäktigste, Allernådigste Konung! Till domkapitlet har eders KE. M. i nåder låtit remittera Christinehamns och Warnums församlingars underdåniga ansökan om uppskof i 10 år med återbesättande af lediga komministerssysslan derstädes till förbättrande af löneinkomsterna vid densamma, och har eders K. M. anbefallt domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, deröfver inkomma med underdånigt utlåtande. Till underdånig åtlydnad häraf har domkapitlet infordrat bifogade yttrande af kontraktsprosten O. H. Schröder, hvarjemte, då Christinehamns pastoratsboer äfven begärt att sjelfve blifva i ämnet ytterligare hörda, protokollsutdrag vid gällstämma den 23 sistl. September underdånigt bifogas, och får domkapitlet för egen del afgifva följande underdåniga utlåtande: Ehuru domkapitlet ingalunda misskänner vigten deraf, att ifrågavarande kommistraturs löneinkomster förbättras, hvarigenom dels skickligare prestmän kunde anmäla sig till dess erhållande, dels blifvande innehafvare deraf kunde i samma mån, -som de funne sin bergning af tjensten och icke blefve nedtryckta af bekymmer för sin utkomst, med oförtröttadt mod och nit uppfylla sina åligganden, kan domkapitlet likväl icke. gilla den grundsatsen, att tjensternas förbättrande skall tillvägabringas på det föreslagna sättet. Inom detta stift äro de ordinarie lägenheterna i förhållande till det stora antalet af obefordrade prester högst få till antalet, hvadan utsigterna till befordran i allmänhet äro mindre än inom andra stift. Dessa utsigter skulle ännu mera förmörkas, om de få tjenster, som förefinnas, icke skulle vid inträffande ledighet genast tillsättas, utan någon längre tid vara obesatta. Om än alltså löneinkomsternas förbättrande vid de presterliga lägenheterna är af stor vigt under närvarande förhållanden; då brist på prester icke blott är att befara, utan redan verkligen är för handen, kan domkapitlet likväl icke anse rådligt, att det sker på ett sätt, som, om det mera allmänt förekom, skulle menligt inverka på det obefordrade presterskapets befordran och som alltså är egnadt att afskräcka ynglingar med lofvande anlag från en bana, der de försporde så ringa utsigt till fortkomst och der ingen säkerhet förefunpes, att befintliga lägenheter vid inträffande ledighet kunde påräknas blifva utan tidsutdrägt be-. satta. Visserligen har i detta stift någongång händt, att en dylik utväg blifvit föreslaget och af:eders Kongl. Maj:t gillad; men dels har detta skett under andra förhållanden än de nu förhandenvarande, dels kan detta, nemligen att sådant förut egt rum, ingalunda för domkapitlet vara något giltigt skäl att ånyo tillstyrka en dylik åtgärd, ty ju oftare ett sådant undandragande af lägenheter från det obefordrade presterskapets ansökningsrätt förekommer, desto mera känbar måste olägenheten deraf blifva. Då domkapitlet alltså af nödig omtanka för det obefordrade presterskapets rätt och i betraktande af detta presterskaps billiga anspråk att, mot förbindelsen af tjenstgöring hvarhelst domkapitlet finner församlingarna deraf vara i behof, äfven tillgodonjuta den deremot svarande förmån att vid inträffande ledigheter erhålla utsigt till befordran, icke anser sig kunna underdånigt tillstyrka nådigt bifall till ifrågavarande ansökan, vågar domkapitlet underdånigst fästa eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att det genom denna ansökan åsyftadegoda ändamål lämpligast och utan förnärmande af någons rätt kan vinnas genom: bidrag af församlingarne, äfvensom att frågan om boställets utbyte är oberoende af tjenstens tillsättande. Framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit. Stormäktigste allernådigste konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropliktigste undersåter och tjenare C. A. Agardh. J. M. Halmstedt. E. E. Östling. J. A. Millen. J. Sjöstedt. L. M. Groth. J. Frykholm. B. HA. Wahlström. — I en pariserkorrespondens till LIndepandence kanstöpes på följande sätt med anledning af legationssekreteraren vid svenska beskickningen i Paris baron Adelsvärds afgång från denna post: Förste sekreteraren vid svenska beskickningen, baron Adelsvärds afgång från sin post anses på många håll som en följd af denne diplomats obenägenhet för vestmakterna och som ett teeken till en gynsam vändning i den svenska politiken. Dessa rykten synas doek enklast vederlägga sig dermed, att svenska regeringen till baron Adelsvärds efterträdare utnämnt den hittills varande attachten vid svenska beskiekningen i S:t Petershurg, grefve Piper, Äfven talas här om det härvarande svenska sändebudets, grefve Löwenhjelms afgång. — I Svenska Tidningen för denna dag förekommer angående erkebiskopvalet en insänd artikel, hvilken ej saknar en viss märkvärdighet. Efter att till en början icke utan en smula malis hafva in extenso infört den ed valmännen vid detta tillfälle aflägga, uppräknar denne primus värdes bevilja mig en stunds uppmärksamhet; vi. hafva allvarsamma saker att afhandla.n Jag har ingenting att höra, ingenting att svaras, mumlade Florentine. pDetta är en villfarelse. madame. Vi äro