Aftonbladet – 26 november 1855, sida 2

SE NS EBETRSRGTADENE, på Mörby i Askers socken har sålunda gjort försök med fortplantandet af gäddor och lyckats på artificiel väg utkläcka hela legioner gäddgli. — Den ädle folkskolereformatorn grefve T. Rudenschöld har innevarande sommar besökt Dalarne och derstädes organiserat folkskolan i Husby samt utgifvit en promemoria, innefattande det hufvudsakliga af de ider han anser böra genomföras i våra folkskolor. — I Tidning. för Fahlu län och stad omtalas följande försök till s. k. strike eller arbetsvägran af grufvearbetarne i Fahlun. Det har af ålder varit vanligt, att intressenterna i Fahlu grufva tillhandahållit sina arbetare de -materialier dessa vid grufbrytningen behöft, såsom krut, borr, hackor, stickor m. m., för hvilket allt arbetarne fått erlägga en viss afgift. I dessa dagar har grufstyrelsen dock funnit för godt att i någon mån förhöja denna afgift, utan någon : motsvarande: förhöj-; ning-i lönevilkoren; och med anledning deraf beslöto nu grufarbetarne under förliden måndag, att till dess saken på annat sätt blefve reglerad inställa sitt årbete. . De lemnade sålunda frampå förmiddagen mangrannt gruffältet och: begåfvo sig: inåt staden, der de på stadskällaren intogo en försvarligs qvantitet spirituosa, utan att deraf några fredstörande uppträden blefvo en följd — så vida man icke som sådana räknär det-sorl och de rop som emellanåt förnummos uppifrån källarelokalen oeh det angränsande torget. På aftonen var allt åter tyst och stilla, och sedan på tisdags förmiddag det ifrågavarande: tvisteämnnet, såsom man uppger hufvudsakligen genom bergshauptmannens bemedling, åter blifvit undanröjdt; lärer arbetet i grufvan redan samma dag ha blifvit återupptaget. Vi skola i nästa vecka närmare söka redogöra för denna sak. — Hr professor Palmstedt, som varit ledamot i Kongl. Svenska komiten för utväljande och insändande af bidrag till verldsindustriexpositionen och sedermera, ledamot i allmänna juryn, 5:te gruppen och femtonde klasscn, har i dessa dagar utgifvit en liten skrift kallad Några underrättelser om Femtonde klassens af juryn vid 1855 års allmänna exposition i Paris arbeten med granskning och bedömmande af stål och stålarbeten, svenska representanters deltagande i dessa arbeten m. m. Skriften är underhand utdelad till ett antal personer, som äro för saken intresserade; och då den ej lärer komma i bokhandeln, så hafva vi trott oss derur böra meddela några underrättelser rörande Sverges deltagande i expositionen inom denna vigtiga industrigren. Af 532 utställare inom denna klass från hela Europa räknade Sverge 20, utom 4, hvilka såsom exponenter af jernarbeten tillhörde första klassen, och : Sverge intog sin rang inom denna afdelning såsom den femte i ordningen : bland staterna, endast föregånget af Frankrike, England, Österrike och Preussen. I Profstycken af stål voro lemnade af följande svenska utställare: hr friherre G.: von Wahrendorff, från Skepsta; hr G. af Nordin, från Forsbacka; hr P. P. af Buren, från Boxholm; hr Ekman, från Lesjöfors; hvrr Myhrman komp., från Rämnen; Uddeholms bolag; hr C. F. Wern, från Beckefors; hr friherre H. Iamiltor, från Boo samt hr friherre P. A. Tamm, från Österby. Hr professor Palmstedt beklagar att profstängernas ringa antal och små dimensioner, äfvensom uppställningen af dessa, liksom öfriga artiklar inom den svenska afdeldelningen, icke lyekats vinna det afseende de i anseende till sitt inre värde verkligen bort fästa vid sig. (I allmänhet synes ej författaren vara särdeles förtjust öfver anordningarne inom den svenska afdelningen.) Knifsmidet hade följande svenska exponenter: från Eskilstuna hrr L. F. Stålberg, som visade en ganska talrik samling af väl utförda arbeten; C. W. Heljestrand, med 6 par rakknifvar; L. G. Österberg, med 6 st. flerbladiga pennknifvar och 1 kyparknif, bådas arbeten af erkänd godhet, samt hr H. Dahlberg, med knifvar, saxar jemte flera damaskerade arbeten, ganska väl utförda; och för Stockholm, hr 4, Stille, med rakknifvar af berömvärdt arbete; Dessa arbeten ådagalade enligt författarens uppfattning, att vårt knifsmide kan jemföras med andra länders utan att dervid förlora; men hr Palmstedt beklagar att deras antal var alltför inskränkt för att ådraga dem tillbörlig uppmärksamhet. i Prof af filtillverkninger voro utställda af hrr C. A. Oberg et komp. samt L. G. Thurberg i Eskilstuna. För tillverkning af liar och skäror voro prof utställda af hrr O. A. Jönssor och B. Olssoni Lindome. Skrifpennor af stål vore insända från hrr Labatts et komp:s nyligen anlagda fabrik i Stockholm. Bland stålarbeten i allmänhet sågos ett par laekerade körstänger med bredong, från hr C. E. Sieniman i Eskilstuna; samt från hr J. Seengren i Bekilstuna var hemma för att försvara henne, och som vi lemnat i det ögonblick mamsell Theröson infört honom i Florentines rum. Man måste medgifva, madamen, sade kapten Kermer då de voro ensamma, att jag skulle vara bra otacksam, om jag icke tackade slumpen, och det af hela mitt hjerta. Min herre,, afbröt Florentine, i det hon häftigt gjorde våld på sig, för att öfvervinna den förskräckelse som intog henne. Ni ämnar fara härifrån, är det icke så ?n i Jag skall fara i morgon, madame, då min sqvadronstrumpetare blåser till sadling. Jag skall fara med bitter saknad öfver att icke kunna förlänga mitt vistande under ert gästfria tak. Ni har icke förstått mig, min herre, eller rättare ni låtsar icke förstå mig, återtog madame de Barjolle, hvars röst nästan qväfdes vid hvarje ord; icke i morgon, utan genast. Se der en befallning som jag icke kan åtlyda.n Det är icke en befallning, min herre, utropade Florentine; det är en bön om ni så vill. Spara er detta obehag, madame, sade Kermer. Befallning eller bön — jag skall icke efterkamma någondera.n En stråle af hopp upplyste Florentines själ. Om ni stannar hän, sade hon brådskande, är det utan tvifvel för att erkänna edra förolämpningar och bedja om glömska deraf. Nå väl, må så vara! Ehuru svår förolämpningen än varit, är allt glömdt. Ingenting kan då mera qvarhålla er här. Att resa härifrån, madame, det skulle vara att emottaga en förlåtelse, af hvilken jag icke tror mig vara i behof. I detta fall, monsieur, blif då qvar om ni behagar; ni är värd i detta hus; jag afstår åt er min plats.n SMET MT TOTARI: cs SPORTER TAB