UDDLILVJJUN:. Kejserliga franska ångkoörvetten Pelikan utpasserade vid Sandhamn i går e. m. LITTERATUR. FPattigvårdsfrågan. Om pauperismen, bidrag till Sveriges fattigvårds-lagstiftningshistoria af O. J. Hultgren, e. o. kanslist i K. M:ts ecclesiastikdepartement. Stockholm 1855, pris 32 sk bko. Från titeln till denna lilla skrift, som fördelaktigt vittnar om både insigter och en hos våra yngre tjenstemän sällsynt reda och talent i framställningen, skulle man -väl egentligen kunna utesluta den första rubriken: Om pauperismen; d. v. s. om orsakerna till och teckningen af eländet inom de arbetande klasserna i vår tids samhällen, emedan denna fråga endast i förbigående sysselsätter författaren. Deremot afhandlas i inledningen nästan uteslutande frågan om sjelfva fattigvården samt de två hufvudprineiper, hvarifrån lagstiftningen i detta hänseende utgått och utgår, nemligen den enskilda välgörenheten och den offentliga, legala, genom staten ordnade, fattigvården. Författarens egentliga ämne är likväl en historia om fattigvårdsväsendet här i Sverge. Hvad inledningen beträffar, länder det förf. till förtjenst att han, utan att fördjupa sig i vidlyftighet, likväl opartiskt framhållit skälen för de stridiga åsigterna om grundsatserna för fattigvården. Författaren erinrar först, att den nuvarande tiden fordrar att man framför allt försöker förekomma nöden och först sedan det är tydligt och klart att detta ej är möjligt beviljar understöd för att afhjelpa det ondas följder, hvilket bör åstadkommas ej allenast genom enskild välgörenheten utan ock genom :statens åtgärd, eller egentligen taladt genom tvångspligt. Detta system för fattigvården benämner författaren det protestantiska, i motsats till det katolska, hvilket grundar fattigförsörjningen hufvudsakligen på den enskilda välgörenheten, genom frivilligt och kraftigt deltagande för behöfvande likar, samt betraktar statens inblandning häri endast såsom en nödhjelp då den enskilda välgörenheten befinnes otillräcklig. Tvisten om dessa grundsatser har varit och är ännu ganska liflig och torde ur den tredje synpjarikte, som hvarken är. protestantisk eller katolsk, utan helt enkelt praktisk och statsekonomisk, måhända vara oafgjord. Det säkra är, att, om än den enskilda välgörenheten icke alltid förslår för att på ett tillfredsställande