Aftonbladet – 24 november 1855, sida 1

målaren som målar ert porträtt utesluter vårtan, så påstår jag att likheten icke är fullkomlig. Madame de Barjolle tog en bok i hvilken hon ofta läste, Rene af Chateaubriand, och fördjupade sig i läsningen af dessa blad, som hafva ett eget behag för själar som lida, Midt under läsningen tyckte hon sig höra en häst komma i galopp och stanna utanför porten till huset. Nästan på samma gång inkom mamsell Theråson i rummet. Madame, sade kammarjungfrun, han är der nere Hvem? frågade Florentine, Militären som skall bo hos madame, Jag Jag har sett hans inqvarteringssedel. Har ni då redan glömt mina befallningar, tokiga flicka? låt föra soldaten till värdshuset och betala för honom. Men, madame, det är icke en soldat... Det är en officer, en kapten — och han skulle anse ett dylikt arrangement som en ohöflighet.p Hvem har så väl underrättat er, mamsell 2 Herr mairen, som jag träffade och som gjorde mig den äran att tala vid mig. Han har uppdragit mig att säga madame, det han anhåller, att madame mätte emottaga denne kapten. Ett stort antal officerare hafya anländt . dag, och de förnämste personerna i staden hafva emotttagit dem hos sig. Öfversten har sitt logis hos monsieur dAiguemar, Det är brax, syarade madam de Barjolle; se, till att denne officer blir logerad på bästa vis och laga så, att han icke får allt för dåig tanke om. den något tvungna gästfrihet ag visar honom. Plorentines första rörelse var att åter öppna sitt bref och underrätta sin man om denna yväntade motgång; men hon besinnade sig, och sedan hon öfvertänkt saken, afhöll hon sig från detta postskriptum, I den sinnesstämning Maxime befinner sig, änkte hon, vore ett förtroende af detta slag en oerhörd dumhet; En man — en mili