Aftonbladet – 23 november 1855, sida 2

Nighitngalea sjukhusfond. Det vill med andra ord säga, yttrar en tysk tidning. att hon ej skall visa ifrån sig fördelaktiga anbud. — Vi meddela längre ned i bladet ett öppet sändebref från hr doktor Bergman till hr kyrkoherden Lundbergson, i anledning af polemiken om den förres berättelse vid evangeliska alliansens möte i Paris angående det religiösa tillståndet i Sverge. Sedan denna berättelse har blifvit offentliggjord i Evangeliska Kyrkovännen, kan allmänheten lätt öfvertyga sig att den icke innehåller något af de gräsliga saker man velat påbörda honom. Åtminstone hafva vi ej deri lyckats upptäcka något sådant. Utrymmet tillåter oss ej för närvarande meddela berättelsen i dess helhet, men vi torde framdeles blifva i tillfälle att införa den. — De i dag ingångna franska bladen meddela förteckning på de förnämsta belöningar, som vid expositionens afslutande blifvit utdelade, d. v. s. förteckning på dem som erhållit stora hedersmedaljen och hedersmedaljen. Derjemte meddelas förteckning såväl öfver de industriidkare och konstnärer bland exponenerna som öfver de utländska kommissarier och le medlemmar af juryn, hvilka blifvit dekorerade med hederslegionen. Bland förteckningen öfver de med medaljer belönade finna vi Motala mekaniska verkstad. om erhållit högsta priset, stora hedersmedaljen. för sin ångbåtsmaschin, och hrr Scheutz, far och on, hvilka fått andra priset, hedersmedaljen, för sin maschin för uträknande af matematiska och astronomiska tabeller. Om Motala verkstads maschin yttras i förteckningen, att den är en konstruktion, märkvärdig för den allmänna anordningen och för letaljerna. Omnämnandet af hrr Scheutz räknemaschin är icke åtföljdt af något omdöme. Det bör härvid ihågkommas, att alla deinlustriidkare, som erhållit medaljer i de lägre klasserna eller blifvit med loford omförmälda, ännu ej finnas i förteckningarne upptagna. Listan öfver de belöningar, som blifvit tillerkända de exponerande konstnärerna är deremot fullständig. . Man finner på denna lista följande svenska namn: Höckert, som fått första klassens medalj (den andra belöningen i ordningen. Larsson, som blifvit med loford omnämnd. Bland norrmän och danskar ha följande personer blifvit belönade: Industri-idkare : Dansken Sörensen, stora hedersmedaljen, för uppfinningen af en maschin som på samma gäng sätter och aflägger boktryckeristilar. Konstnärer : Norrmännen Tidemand, första klassens medalj, Gude, andra klassens medalj, Böe och Miller, loford. Danskarne Ezener, Gertner och Bissen, alla tre loford. Bland de dekorerade exponenterna finner man två svenskar, chefen för Motala verkstad, hr Carlsund (för de tjenster han gjort genom den. märkvärdiga konstruktionen af sina maschiner)) och öfverste Eriesson, som benämnes ingeniör i Stockholm och blifvit belönad för sina vattenbyggnadsarbeten i i Sverge. Slutligen ha äfven de svenska och norska kommissarierna hrr Brändström och Tidemand blifvit utnämnde till riddare af hederslegionen. — Den utländska pressen fortfar att med mycken utförlighet sysselsätta sig med de skandinaviska förhållandena. Franska Monitören och öfriga franska, belgiska och engelska tidningar innehålla dels egna korrespondensartiklar, dels utdrag ur Aftonbladets artiklar. Det ryska bladet Le Nord, innehåller en lång korrespondensartikel från en gammal svensk diplomat, med ett lysande loftal såväl öfver Carl Johans politik 1812 som neutralitetspolitiken 1853. Vi skola återkomma till denna märkliga artikel. The Times aftrycker in extenso den af oss förut omnämnda korresponlensartikeln från Stockholm till Fedrelandet, rande baron Bondes beskickning till Paris och de känslor general Canroberts beskickning uppväckt vid det svenska hofvet. Denna sednare artikel, som onekligen är mycket pikant, har äfven blifvit i sin helhet reproducerad af åtskilliga svenska landsorts-l. tidningar. — Det med tisdagsposten anlända numret af Malmö Snällpost innehöll en liten bit af äkta kamarilla-polemik. mot Aftonbladet, hvars ilskna och vettlösa utfall förhöjdes af några smakfullt anbragta rhetoriska figurer af det slag, som på ett mera osmyckadt språk pläga kallas osanningar, såsom till exempel att Aftonbladet skulle hafva yrkat att konungen skulle gifva cour-dagar, på det pfolket skulle få vara med,. eller att det skulle hafva stigit fram och erbjudit general Canrobert ahela svenska nationens lif och blod, 0: s. v. Med kännedom af den fosterländskan pressens stora begärlighet efter dylika utgjutelser; trodde vi likväl nästan att skrifsättet i den ifrågavarande uppsatsen kanske skulle befinnas något för grofkornigt för den officiella och den halfofficiella tidningen;) shuru vi icke betviflade att fyndet skulle FE 1 a