Vid föredragning, d. 31 sistlidne September, af krigskollegii afgifna berättelse om fortgången af den anbefallda tillverkningen af trossoch ammunitionsvagnar för armåns behof, har K. M:t, med afseende på hvad dervid förekommit, i nåder funnit lämpligt föreskrifva, att alla ifrågavarande, så väl i förråd befintliga eller hädanefter färdigblifvande, som ock redan till regementen och kårer utlemnade vagnar skola förses hvardera med en reservskackel, hvarvid, till undvikande af särskild transportkostnad, bör iakttagas att reservskacklorna till de redan utlemnade vagnarne, genom vederbörande regementsoch kårehefers försorg, inom orterna afskaffas: samt kostnaden derför af krigskollegium, efter räkning, godtgöres. Det Kongl. brefvet åter lyder som följer: — — — Vi hafva i nåder låtit Oss föredragas Vårt och Rikets Krigskollegiiunderdåniga berättelse om fortgången af den genom Vårt nådiga bref den 3 Februari 1852 anbefallda tillverkningen af trossoch ammunitionsyagnar för armens behof och om redovisningen . rv dertill anslagna medel intill slutet af år 1854; och hafve Vi, med anledning af hvad i denna underdåniga berättelse förekommer rörande le till ifrågav arande vagnar hörande skacklors bräcklighet, såsom följd deraf att de blifvit förfär digade uf sågad plank och icke af så kalladt rundvirke, nu i nåder velat förordna, att, vid hädanefter skeende tillverkning af de trossoch ammunitionsvagnar ,hvarom i ofvannämnde Vårt nådiga bref förmäles, de för dessa vagnar erforderliga skacklor skola förfärdigas af rundvirke; hvarjemte Vi, med afseende å Krigskollegii tillika gjorda underdåniga framställning om behofvet af reservskackel till hvarje dylikt fordon, i nåder funnit limpligt föreskrifta, att alla ofvanberörde, så väl i förråd befintlige eller hädanefter färdigblifvande, som ock redan till regementen och kårer utlemnade vagnar skola förses hvardera med en reservskackel, likaledes af rundvirke; hvarvid dock, till undvikande af särskild transportkostnad, bör iakttagas, att reservskaeklorna till de redan utlemnade vagnarne genom vederbörande regementsoch kårchefers försorg inom orten anskaffas, samt kostnaden derför af Krigskollegium, efter räkning, godtgöres i likhet med hvad rörande trossvagnstillverkningen i öfrigt är förordnadt., — — — Korrespondenten fogar dervid följande reflexioner, hvilka icke torde befinnas alldeles obefogade: Man finner häraf att Posttidningens referent öfverhoppat just det hufvudsakligaste af hvad vid föredragningen förekommit, nemligen att man vid förfärdigandet af skacklor till så tunga och maktpåliggande fordon, som armåns trossoch ammunitionsvagnar, låtit komma sig till last den kolossala dumheten att göra dem af sågade plankor, i stället för af rundvirke, såsom alltid förr brukligt varit. Till och med den omständigheten att K. M:t befallt att de nya reservskacklorna skola förfärdigas af dylikt virke, har Posttidningens referent behagat undandölja, uppenbarligen endast i den afsigt att skyla det redan gjorda grofva misstaget, hvilket icke ens en simpel bonddräng skulle hafva kunnat begå. —Tillförlitligheten af Posttidningens referater och uppgifter är alltså, som man ser, lindrigast sagdt högst problematisk, i smått åtminstone. Skulle förhållandet vara enahanda i stort så ... slutsatsen öfverlemnar jag åt läsaren att sjelf draga. Det är emellertid nu afgjordt, att omkring 500 par skacklor äro rent af odugliga, och lägger man dertill åtskilligt annat, t. ex. att de nya sadlarne för hela svenska artilleriet och lansarne för hästgardet befinna sig i samma kategori som skacklorna, så .:. får läsaren åter en slutsats att göra, som ingalunda är angenäm. Få se hvad Ständerna vid nästa riksdag, då nya anslag begäras, samt dessa och en mängd andra dylika efterräkningar komma att till dem ingå, skola säga om vår krigsförvaltningshushållning med statens medel!...