Aftonbladet – 22 november 1855, sida 1

Gå om ni behagar; men säg till der nere, att jag ej är hemma för någon. Skulle madame känna Sig opasslig? är det så, vill jag gerna vara hemma; ja, af allt mitt hjerta.n : Den unga frun svarade icke. Det tyckes mig som om madame sedan i morse, då faktorn bar hit ett bref från monsieur, skulle vara. blekare och mera upprörd än vanligt. Edra uttydningar äro till det minsta obehöriga; var så god och lemna mig; jag ber., Kammarjungfrun drog sig tillbaka, men återkom straxt derpå. Men om man kokar oss militärer till inqvartering ? frågade hon, Så skall ni göra som förut: ni skall gifva dem 3. francs ifrån mig och anvisa dem ett godt värdshus. Denna gång gick mamsell Theröse ut utan att återkomma, och madame de Barjolle blef ensam, Den unga frun återtog då det bref vi sett henne halva i handen och började åter uppmärksamt genomläsa det. Detta bref var af följande innehåll: Min älskade Florentine! Mina affärer skola ännu några veckor qvarhålla Di i Toulon, och jag döljer icke för dig, att: detta uppskof förorsakar mig en verklig och liflig smärta. Du vet huru öm: min kärlek är, och att den ännu efter 5 års. giftermål ingenting förlorat af sin styrka. Den dag då vi blefvo förenade, den dag då den högtidliga artikeln 213 af lagboken blef för oss uppläst af mären i första arrondissementet i Paris, öfverlemnade jag mig åt dig utan jesuitiska förbehåll. Den ed jag då gjorde, att älska dig och icke älska någon annan än dig, utsades ej endast af mina läppar; den inristades i djupet af mitt hjerta,