Aftonbladet – 14 november 1855, sida 1

bragt på modet och som massan, utan djupare eftersinnande, blindt antagit. Det är motsatsen som är sann, och skådespelaren undgår icke författarens och målarens öde. För att lyckas, är det icke nog att vara begäfvad med en rik natur, utan den bör äfven förenas med konst, hvilket under ett annat namn betyder: arbete, ordning och tålamod, kortligen alla dessa dygder hvilka fördubbla vår själs kraft och som höja den öfver mängden. Oordningen har ännu aldrig framalstrat någonting, och sannt är hvad Horatius säger om alla dem som älska äran och som vilja återeröfra den: Qui studet optatam cursu contingere metam Multa tulit fecitque puer, sudavit et alsit, Abstinuit venere et vinox Efter denna vackra citation insomnade jag, men min sömn var långt ifrån lugn, jag såg i mina drömmar huru Öctavio med en hämnande hand: förföljde don Juan, men denne don Juan, som för första gången studsade tillbaka, var kyparen med det orangefärgade håret. Octavio hade redan höjt det mör dande stålet, då jag kastade mig emellan detta rysligt tillämnade hugg, men ansträngningen och förskräckelsen väckte mig. Dagen grydde, klockan var fem; pröfvotimman hade slagit, : jag hade att taga ett bad och svälja sex glas varmt vatten. Det förekom mig re dan som om. jag på afstånd hörde Brunos stråke, och en röst sjöng inom mig, helt ofrivilligt likväl, det försäkrar jag : La donna e mobile.n Det var således slutet på mina illusioner. TH. För en person, som är van vid och älskar arbete, är det ingen lätt sak att uthärda det sysslolösa lif som en badsejour medför; långa promenader äro det enda som i någon mån skingrar ledsnaden. Jag ämnadeii dag frukostera: på Sonnenberg, en gammal borg ungefär en half. mil ifrån Wiesbaden; och i Tyskland förstås numera under ordet borg, ett ställe der man kan få mat; det finns bestämdt icke eirenda